Jämtlands läns ornitologiska förening

Under åren 1993–2023 har jag inventerat de takhäckande fåglarna på byggnader i Kristinehamns hamn vid Vänern. De där häckande arterna har varit strandskata, skrattmås, fiskmås, gråtrut, fisktärna och silvertärna. Det är bekant att särskilt silltrut men även havstrut också är kända i detta sammanhang.

I samband med skrivandet av en uppsats om företeelsen i Kristinehamn fann jag att uppgifter om takhäckning var ganska så knapphändiga i såväl ornitologisk litteratur som på nätet. Jag kontaktade därför samtliga regionala rapportmottagare via mail och bad dem svara på åtta frågor i ämnet. Inkomna svar visade att någon detaljerad information i de flesta fall ej förelåg.

Det är enligt min mening på tiden att en inventering av förekomsten av takhäckning i landet görs. De regionala föreningarnas tidskrifter och hemsidor är viktiga källor för att sprida kännedom om projektet. JORF har välvilligt ställt plats till förfogande för denna information. Rrk:s rapportmottagare Johan Råghall har förklarat sig beredd att ta emot uppgifter och tips från läsekretsen via mailadressen johan.raghall@gmail.com.

Hur går inventeringen till?

För varje art görs en räkning eller uppskattning av antalet par på lokalen i fråga. Om räkning av antalet bon ej är möjlig räknas antalet varnande fåglar. Av intresse är även vilken slags byggnad det rör sig om samt typ av tak såsom snedtak eller platt tak och takbeklädnad. Uppgifter om förekomsten av mossa eller annat som kan utgöra ett fäste för bona rapporteras också. Kännedom om när en art etablerade sig som takhäckare på en lokal är av stort värde. Skulle någon annan än de ovan nämnda arterna figurera i detta sammanhang bör även det rapporteras.

                                                                                                                                             Ulf T Carlsson

Rapportering

Här följer en liten kom ihåg-lista på vad som bör ingå vid rapportering gällande den nationella inventeringen av takhäckande fåglar:

• Datum för observationen/-erna. Det är jättebra om samma lokal kan besökas vid flera tillfällen under sommaren för att få en säkrare uppskattning, och då är det viktigt att redovisa detta genom att ange varje datum som man besökt lokalen.
• Lokalnamn och koordinater i SWEREF 99 TM. Lokalnamn anges lämpligen som byggnadens adress, kanske med en beskrivning av verksamhet eller typ av byggnad; t.ex. Engelska skolan, Tegelbruksvägen 36, Östersund. Koordinater kan lätt hämtas från karttjänster som t.ex. Lantmäteriets app/webbtjänst ”Min karta”, hitta.se eller eniro.se., liksom i Artportalen.
• Beskrivning av byggnaden.Vilken slags byggnad är det? (Industrilokal, flerbostadshus, skola etc.) Vilken typ av tak har byggnaden? Snett eller platt? Takbeklädnad? Förekomst av mossa eller annat som kan utgöra ett fäste för bon?
• Art(-er) och antal par/individer av respektive art.
• Beskrivning av observationen. Av naturliga skäl kan det vara svårt att se faktiska bon och på så sätt säkerställa antal par, men fåglars uppträdande kring byggnaden kan vara goda ledtrådar till att häckning försiggår på ett tak. T.ex. att en eller flera individer upprepade gånger ses landa på eller lämna ett tak. Kanske ses någon komma med bomaterial? Längre in på sommaren kanske man ser föräldrafåglar komma med föda till ungar på taket. Eller varnande/upprörda föräldrafåglar som vill försvara sina ungar. Skriv vad du faktiskt observerat!
• Ev. övrig information som man känner till eller vill meddela. T.ex. om man känner till hur länge takhäckning förekommit på lokalen. Meddela också gärna om du rapporterat observationen till Artportalen.

Skicka ett mejl med informationen till johan.raghall (at) gmail.com. Ange gärna ”Takhäckning 2024” i ämnesraden. Rapportera gärna till Artportalen också. Och kom ihåg att även om du inte kan eller har möjlighet att samla all information så kan ett ”tipsmejl” vara mycket värt också! Då kan någon annan besöka lokalen och hjälpa till med att samla mer information.

Johan Råghall

JORF:s exkursion till Sikås på onsdag, den 8 maj, ställs in på grund av dåligt väder. Istället siktar vi på att genomföra exkursionen nästa onsdag, den 15 maj. Samling kl 17.30 på Östersundstravets parkering för samåkning. Info: Daniel Hedenbo, 070–365 72 62.

Kvällsexkursionen till Ändsjön tisdagen den 14:e maj utgår.

4 maj: Fågeltornskampen Sverige – Finland

Västra tornet i Tysjöarna, norra sjön: 05:00 – 13:00. Öppet för alla att under dagen komma på besök. Info: Christer Pålsson, 070-648 59 70

Sikåstornet: 05:00 – 13:00. Info: Tor Persson, 070-686 96 23

5 maj: Fågelskådningens dag

Fågelskådning vid Fanbyviken, Sundsjön: Kl 08.00. Info: Daniel Hedenbo, 070–365 72 62

Samling vid Lillsjön, Tullingsås: Kl 08:00. Info: Tor Persson, 070 – 686 96 23

I maj kommer vårnumret av ”Fåglar i Jämtland-Härjedalen”. Den nya redaktören Andreas Eriksson är en duktig naturfotograf och har med flera fina fågelbilder i detta nummer, bla gråsiskan på uppslaget. På tidningens baksida finns den nya dikten ”Tranorna” med bild skapad av poeten och Jämtlandskonstnären Lena Deimo. Tidningen innehåller mycket bra information bl.a. om hur man rapporterar fåglar på Artportalen, samt information om takhäckande fåglar och vitryggig hackspett som vi ska hålla utkik efter.

För att vi ska ha råd att fortsätta ge ut tidningen behöver vi fler medlemmar! Några medlemmar har tyvärr missat att betala avin som kom via BirdLife Sverige tidigare i år. Vi uppmanar alla våra medlemmar att kontrollera om årsavgiften är betald. Nya medlemmar kan betala direkt till oss på JORF på plusgiro 860309-4 för att vara säkra på att ni hinner få detta nummer av tidningen i maj. Årsavgiften som inkluderar vår tidning Fåglar i Jämtland-Härjedalen kostar 180 kr. Den som önskar få tidningen digitalt kan meddela detta per mejl på e-postadress info(at) jorf.se

Kvällsskådning vid Avaviken, Dvärsätt. Samling på bron kl 18.00. Info: Kristofer Holmsten, 070-548 29 34

Om man råkat snickra eller har köpt en holk som saknar separat uppsättningsribba bör man försöka täcka springorna noga med takpapp eller såga av holkens bakre bräda i nivå med taket, sätta dit en separat uppsättningsbräda och lägga takpapp, pressenning eller liknande material över hela taket ända fram och gärna över bakstyckets uppsättningsdel.

Om taket inte täcker holken ordentigt kan det bli blött för de häckande fåglarna!

Fåglarna i denna holk drabbades av en blöt bobale förra året pga olämplig konstruktion där holkens baksida utgjorde uppsättningsbrädan. Det innebar att smältvatten och regn rann in genom en glipa mellan taket och bakre väggen. Samma problem uppstod i en annan likadan holk.

Trots sin storlek är kungsörnen en svårinventerad fågel. Under häckningstiden lever den ett undangömt liv i stora skogsområden. Samtidigt är det allt viktigare att kartlägga förekomst och häckningar när skogar avverkas och vindkraftverk etableras i ökande omfattning. Under mars månad genomför det etablerade kungsörnparet en spelflykt över sitt häckningsområde. Då är chansen störst att upptäcka dem. Många observationstimmar, tubkikare och skarpögda fågelskådare krävs för att hitta kungsörnarna och lokalisera örnarnas boplatser.

Den gångna helgen, 8-10 mars, ägnade 8 skådare från JORF åtskilliga timmar för att leta örnar i skogarna i Krokoms kommun. Öppna platser med vid utsikt är att föredra. Skidor, snöskor, varma kläder, gott fika och en stor portion tålamod är viktiga förutsättningar. Trots, kyligt och ganska blåsigt väder noterades fyra eller möjligen fem kungsörnar och dessutom en havsörn. Avståndet till örnarna var ofta långt, flera kilometer. Flygande fåglar kan vara relativt lätta att identifiera, men om en klump i en avlägsen gran- eller talltopp är en konstigt formad trädkrona eller en örn kan vara en svår utmaning.