Jämtlands läns ornitologiska förening

I länet finns ett brett urval av goda lokaler för fåglar. Vi kan inte mäta oss med landets sydliga landskap vad gäller antal och individrikedom. Dock finns i länet många olika slags biotoper, vilket gör att vi har ett tämligen omfattande urval av fåglar. Fjäll, lavrika skogar, gammal och ny skog, jordbruksmark, näringsfattiga klara sjöar och näringsrika grumliga sjöar. Alla dessa hyser olika slags fåglar.

Här följer en beskrivning av några fågellokaler i länet:

Avaviken

Avaviken ligger i Dvärsätt vid Indalsälvens utlopp i Storsjön. När det är lågvatten på våren kommer sandstränderna fram. Här kan under våren finnas många olika vadare bl.a. större strandpipare, mindre strandpipare, gluttsnäppa, rödbena, grönbena, skogssnäppa, drillsnäppa, gravand och andra intressanta sjöfåglar.

Kombinera gärna med ett stopp vid bron över Indalsälven i Kroksgård.

Eldtjärn

Eldtjärn ligger 7 kilometer rakt norr om Bräcke. Lokalen är främst en utmärkt rastlokal både vår och höst för simänder och dykänder, men också häcklokal för några av dessa. Fiskgjusen födosöker här frekvent liksom tärnor och svalor. Senaste åren har sångsvan tagit tjärnen i besittning och till och med häckat här.

Fågellivet runt vattnet är också intensivt och längs tjärnens västsida häckar årligen bland annat videsparv. Bävern har påverkat landskapsbilden längs Idbäcken i nordöstra delen och här kan man träffa på tretåig hackspett som näringssöker i döda trädstammar.

Styrkan hos Eldtjärn som fågellokal ligger inte i artrikedomen (lite drygt 100 arter har noterats i området), utan att man kan komma fåglarna mycket nära, speciellt från det lilla fågeltornet.

Bästa tid är från islossningen i mitten av maj och några veckor framåt.

Man kan komma till Eldtjärnen från två håll.

1. Vik av österut från E14 cirka 2 km norr om Bräcke tätort vid skylten Återvinningsstation. Kör sedan rakt fram förbi soptippen och fortsätt nedför en lång backe. Vägen böjer norrut och tjärnen skymtar snart fram på höger sida. Stigar leder ner från vägen både i söder och norr. Ett litet fågeltorn finns i norra kanten av tjärnen, varifrån hela tjärnen kan beskådas.

2. Vik av från E14 och följ väg 323 (mot Kälarne) en knapp km. Ta sedan av norrut vid infarten mot villaområdet (skylt Ridhall). Följ sedan vägen rakt fram och undvik att svänga ned mot ridskolan. Efter några km nås en höjd med torraspar. Följ vänster i vägskälet och rulla nedför en lång backe till tjärnen. På berghällen ovanför järnvägen har man bra överblick av vattenspeglarna.

Ur fåglar i Jämtland-Härjedalen nr 2 1998. Skrivet av Jörgen Andersson.

Karta och flygfoto från Eniro

Flarken

Flarkens våtmark utanför Hällesjö i Bräcke kommun är en sjö som skapats i en tidigare myrmark genom att vattennivån höjts med 60 cm. Projektet har pågått sedan 1991 och är ett samarbete mellan ortsbor och företaget som äger marken, med syfte att förbättra fågellivet. Våtmarken är 200 hektar stor och omfattar det som tidigare var fyra tjärnar och mellanliggande myrmark.

Det finns ett nybyggt fågeltorn av högsta klass, som ersättning för ett äldre torn som ska rivas. Över hundra arter lär ha observerats. Ett besök på våren ger bäst utdelning: lommar, svanar, gäss, änder, tranor, vadare, vitfåglar, hackspettar.

När fågelskådningen är som bäst är vägarna som sämst och bommen kan därmed vara stängd när intresset från besökarna är som störst. Från bommen är det sju kilometer till lokalen. Kolla upp läget först om du har lång resa.

Området har en egen fågelförening och presenteras med bilder på www.hallesjo.se. Där finns också en kontaktperson uppgiven med telefonnummer.

Från Östersund är det cirka 11 mils körning. Kör väg 87 till Stugun, sväng höger före bron och kör till Kälarne. Väl där tar du väg 323 15 km till Hällesjö. I Hällesjö finns skyltning avsedd för fiskare, följ skylten ”Backsjön 4″. Kör rakt fram till Backsjön, fortsätt längs samma väg, passera bron över den lilla Söån, Flarkens tillopp, fortsätt ytterligare 2 km och ta av till höger och kör ner till Flarkenstugan. Avståndet hit från Hällesjö är 11 km. Från stugan kan du se ut över sjön men du bör också ta den skyltade stigen till det nya tornet, cirka 500 m bort.

Karta och flygfoto från Eniro

Indalsälven – Undersåker

Indalsälven – Undersåker är en rastlokal under höst och vårflytt för de flesta vanligt förekommande simfåglar och även en hel del vadare. Grunt och näringsrikt (varför vill man inte tänka på så här nedströms ÅRE….).

• Fast stam av Häger (ökar vaje år), Smålom, Trana, Småspov, Tofsvipa mfl.
• Bäst spaning från bron vid islossning (April) och isläggning (Okt-Nov)
• Stora ansamlingar vid ”utloppet” ca:5km Österut. Kör över bron söderut 1km. kör ”Sösia-vägen” 5km österut.
• ”Udden med stugor” synlig från bron: Vandra nybruten väg österut från järnvägskorsningen ca 1km.
• ”Brattlandsströmmen”: Gå Åvägen 1km västerut från brofästet på Norra sidan. Rikligt med Strömstare året runt. Backsvalor i Grusgrop vid vägslutet. Forsärlor observerade.
• Gott om bäver och mink, utter observerad.
• ”Kilen” Gå från Södra brofästet Österut förbi campingen och vägen genom ladugårdsplanen till reningsverksdammarna och ödegården. Tidigt bart + mycket näring, rastande/ häckande *Starflockar m.fl småfågel, vadare och simänder i dammarna.

Dan Fritzon

Lavsjön

Lavsjön är en liten blekesjö på Rödön. Sommartid blir den rätt så uttorkad. Det hindrar ändå inte arter som vitkindad gås, smålom eller dvärgmås från att häcka. Vadare finns där också, exempelvis tofsvipa, drillsnäppa, enkelbeckasin och mosnäppa.

Kör vägen mellan Rödöns kyrka och Krokom. Vid en parkeringsficka på den östra sidan finns en liten träskylt som pekar mot Lavsjön. Ställ bilen där och gå längs den igenväxta vägen ett par hundra meter ner till en vändplan. Där i skogskankten av sjön finns en bra obsplats. Det går också att fortsätta en bit till i vägens förlängning och spana ut över sjön från en annan glänta.

På andra sidan stora vägen kan man ta sig upp till ett sandtag och kolla efter backsvala.

Lillsjön

Lillsjön ligger i stadsdelen Odensala i södra delen av Östersund. Bästa sättet att ta sig dit är att åka in till Odenskogs industriområde mot Bilprovningen, parkera bakom Jemtbil (Mercedes). Lillsjön är, precis som namnet antyder, en liten sjö med vass runt om. Här finns också en hel del fågel, bl.a. brunand, mås, och vadare. Det finns också öring, harr och regnbåge och fisket är gratis.

Mattmartjärn

Mattmartjärn ligger i Åre kommun vid byn Mattmar. Åk E14 mot Åre, tag vänster efter avtagsvägen mot Mora/Hallen. Det finns två bra obsplatser. Kommer du utanför skoltid kan du parkera vid skolan i byn, gå över bollplanen på baksidan och stanna i skidbacken. Det finns också ett fågeltorn nere vid sjön. Här kan observeras bl.a. brun kärrhök och häger, men främst finns här gäss och änder.

Mörsils fem holmar i Indalsälven

Fem holmar i Indalsälven är ett fågelskyddsområde invid bron i Mörsil. Där har länge funnits en skrattmåskoloni som vid en kontroll 2006 uppvisade minst 150 ungar. Som vanligt ger skrattmåsarna skydd åt andra arter. Här upptäcktes bland annat länets första kända häckning av strandskata. Både skäggdopping och svarthakedopping kan ses. Andra i sammanhanget ovanliga arter som dykt upp är knölsvan, gravand och storskarv.

Mörsil ligger i västra Jämtland vid E14, sex mil från Östersund. Bron ligger sydväst om byn.

Rammsjön

Rammsjön ligger i Åre kommun, väster om Storsjön mellan Gärdsta och Hallen. Det är en vassrik ”slättfågelsjö” som ligger i skogsmiljö. Bäst åker man dit via en skogsbilväg ca 2 km väster om Gärdsta. Efter 3,5 km kommer man till en vändplan och nere till höger bakom en trädridå ligger sjön. En vassrik, ca 2 km lång sjö med små öppna vattenspeglar.

Under våren rastar tranor, sädgäss och änder, bl.a. stjärtand. 4-6 tranpar, 1 par sångsvan och 3-4 par svarthakedopping häckar årligen. Vidare ses skedand och vissa år årta. Brun kärrhök kan ses jaga över vassen och blå kärrhök rastar under flyttningen. Lärkfalk, fiskgjuse och havsörn ses ibland. Vattenrallen ropar årligen i vassen och vissa år även småfläckig sumphöna. Sävsångare har hörts och dvärgmås har setts på senare år.

I strandskogen och i aspbestånden kan man se spillkråka, mindre hackspett, tretåig hackspett, gråspett och göktyta.

Rödösundet

Rödösundet ligger i Storsjön och är det vatten som skiljer norra delen av Frösön från Rödön. Rödösundet har sin blomstring som fågellokal under en kort period i slutet av april och/eller början av maj. Det är när islossningen i sundet börjar och en stor vak sträcker sig från Rödösundsbron en eller ett par kilometer åt varje håll. Om detta inträffar kring i slutet av april eller runt första maj ansamlas här många sjöfåglar, främst smålommar, svarthakedoppingar, kanadagäss, storskrakar, krickor, bläsänder och gräsänder tillsammans med skrattmåsar, fiskmåsar och gråtrutar. Upp mot hundra lommar har observerats. En och annan raritet kan dölja sig i vattnet eller på iskanten. Exempelvis har ejder, salskrake, gravand och silltrut setts här.

En bra obspunkt kan vara Tibrandshögen på Rödösidan, men ofta blir det här väl långt till fåglarna och bättre är i regel att fortsätta längs stranden på Rödösidan österut så långt man kan komma innan stranden viker av norrut mot Dvärsätt. Ofta ligger de flesta fåglarna längst ut vid iskanten mot Ås. Tubkikare är nästan nödvändig. I regel är det betydligt färre fåglar i den del av vaken som sträcker sig västerut mot Storsjöflaket.

Storlien

Storliens fågelskyddsområde, Topptjärn, Skurdalshöjden

I Storlien är fågellivet lättillgängligt oavsett om du reser med bil eller tåg. På 600 meters höjd och med Trondheimsfjorden bara sex mil bort kan du sommartid möta en säregen blandning av typiska fjällfåglar och arter som du bara är van att möta på lägre höjder. I fågelskyddsområdet är det väl iordningställt för besökare med gömslen och vindskydd. På Skurdalshöjden finns en välbesökt lokal med dubbelbeckasinspel.

FÅGLAR

Sommar

Storliens fågelskyddsområde

Området som är lätt kuperat består av myrmark, en större tjärn (Topptjärn), några mindre gölar och i omgivningen gles fjällbjörkskog här och där. Det går en delvis spångad led genom området och det finns två gömslen och längst in ett vindskydd (med toalett) ca två kilometer från parkeringen.

I sina lämpliga biotoper har du goda chanser att få se bläsand, kricka, alfågel, gråhäger, trana, ljungpipare, brushane, enkelbeckasin, småspov, gluttsnäppa, smalnäbbad simsnäppa, silvertärna, gök, gulärla, blåhake, bergfink, gråsiska.

Bland rovfåglarna är stenfalken den vanligaste.

Skurdalshöjden

Fjällsluttningen är fr.a. välkänd för en dubbelbeckasinspelplats som är relativt lättillgänglig. Men här finns även fina möjligheter att se t.ex. kärrsnäppa, fjällabb, jorduggla, blåhake och lappsparv.

Tillfälligt

Storliens fågelskyddsområde samt byn

Bergand, dalripa, kornknarr, fjällpipare, kärrsnäppa, myrsnäppa, svartsnäppa, dvärgmås, svart rödstjärt, ringtrast, busksångare, flodsångare, sävsångare, lappsparv.

VÄGBESKRIVNING

Turistorten Storlien ligger längs E14 vid norska gränsen och har egen järnvägsstation med direkttåg från Stockholm.

Fågelskyddsområdet ligger direkt öster om det lilla samhället, på södra sidan av järnvägen, bakom en vintercamping som nås via en infart vid järnvägsövergången. Bilar parkeras framför campingplatsen. Gå därefter genom campingen och fortsätt på den lilla vägen österut ett hundratal meter längs banvallen. Innan du når reningsdammen går den blåmarkerade leden ut till höger från vägen. Du kommer genast att se in i fågelskyddsområdet.

För att nå dubbelbeckasinleken på Skurdalshöjden (ungefärliga koordinater: x702989 y131391) startar du den ca 2 km långa vandringen från Storlien Högfjällshotell. En mindre väg (skyltad ”Storliens högfjällshotell”) leder dig upp till hotellet från huvudgatan genom byn, strax efter bensinstationen. Parkering finns. Just väster om hotellet går en grusväg upp mot några stugor. Detta är början av en sommarled mot ”Vindarnas tempel” (Skurdalshöjdens topp). Följ denna väg (som övergår i stig) upp till Bånggårdsliftens översta liftstolpar. (Stigen går i stort sett parallellt med liftgatan efter en stunds vandring.) Ta sedan av västerut i riktning mot nästa lifts övre stolpar. Efter 300-400 meter bör du kunna lokalisera exakt var spelet pågår; vanligtvis är det i ett lågt videsnår med en större fuktig, gräsbevuxen yta precis ovanför.

SKÅDARTIPS

I Storlien ligger snön kvar åtminstone en bit in i juni. Lämpligaste tid för ett besök är juni-juli. Vill du se dubbelbeckasinspel bör du komma i juni, senast i midsommartid.

Ge akt på fåglar även inne i samhället och var beredd på överraskningar.

Turer längs de vandringsleder som utgår från Storlien åt norr och söder kan ge bra kontakt med högfjällets fåglar. Se även Storulvån.

NOTERA

Under tiden 1 maj till 31 juli har fågelskyddsområdet tillträdesförbud utanför den markerade leden.

Tysjöarna

Tysjöarna ligger 3 km nordväst om Östersund och är en av Jämtlands förnämsta fågellokaler. Kör E14 mot Krokom. Efter skylten ”Välkommen till Krokoms kommun” finns en rastplats. Följ ett traktorspår 50 m österut så kommer du till en äng och ett kalhygge. Här finns en spångad led runt kalksjöarna, där det också finns två fågeltorn. Många olika fåglar kan ses här bl.a. rödbena, mosnäppa, större strandpipare, gluttsnäppa, grönbena, mindre strandpipare, svartsnäppa, storspov, tofsvipa, trana, skedand, gulärla, smalnäbbad simsnäppa, mm och andra mer ovanliga vadare som t.ex. rödspov, småsnäppa, kustsnäppa, mm. Det kan vara uppemot 300 fåglar där samtidigt. Från E14 vid Åskorset kan man ta vägen norrut och följa vägskyltar till Kännåsen. Där vägen korsar inlandsbanan finns en parkering. Frän den går en nybyggd bryggled till ett fågeltorn vid Tysjön. Mycket lämplig även för rullstolar. Rastplatser finns, liksom grillplats med toalett. Mycket lämpligt utflyktsmål för hela familjen. Man kan även åka in från E 14 i Lugnvik och ta vägen mot Kännåsen och Önsjön, då kan man komma till samma järnvägskorsning.

Vålådalen

Våladalen har givit namn till ett stort naturreservat i västra Jämtland. Som besökare kan man ta sig till dit från flera håll, men huvudvägen går från E14 i Undersåker och slutar efter knappt tre mil i byn Vålådalen som ligger i Vålåns dalgång och vid foten av Ottfjället. Där finns bland annat en fjällstation och ett Naturum. Härifrån går sommar- och vinterleder åt flera håll.

Reservatet består av Vålåns dalgång och fjällen och fjälldalarna som omger den åt stort sett alla håll. I dalen växer mest barrskog, här finns inte inte så mycket fjällbjörkskog. Den omväxlande naturen gör att en besökare kan uppleva både fjällets och den fjällnära skogens fåglar inom nära räckhåll. Både fjällpipare och tjäder kan observeras på samma dag med lite tur. I stort sett hela den typiska fjällfågelfaunan bara väntar på att studeras. Goda gnagarår finns för den envise goda chanser att uppleva både hökuggla och lappuggla.

I Naturum finns naturkunnig personal som kan berätta för fågelskådare vad som är mest aktuellt att söka efter.

Ånnsjön

Ånnsjön är vår stolthet och ingår i IBA-området med samma namn, det enda området i Jämtland som finns med på den svenska IBA-listan. Här finns påkostade torn och gömslen med spångade leder emellan. På försommaren kan man sitta i ett gömsle bara några meter från simmande smalnäbbade simsnäppor.

Detta är en stor sjö som också är ett naturreservat i vissa delar. I Handöl ligger Ånnsjöns fågelstation med många besökare årligen. Här inventeras och ringmärks många fåglar och många fjällinventeringar och fjällprojekt utförs i området runt Ånnsjön.

Ånnsjön ligger i västra jämtland mellan Åre och Storlien. Parkera vid järnvägsstationen i Ånn. Därfrån är det skyltat. Handöl ligger på andra sidan sjön.

För vidare information om fågelstationen kontakta Thomas Holmberg eller besök Ånnsjöns hemsida annsjon.org

Läs mer om Ånnsjön och IBA – Important Bird Area.

Åreskutan

Fjället Åreskutan är berömt för helt andra saker än fågelskådning. Någon vildmark är det inte precis tal om längre och som besökare får man sällskap av turister med helt andra mål i sikte än fåglar. Den som ändå tar sig upp och drar sig undan från de upptrampade stigarna kan få en fin upplevelse, inte minst tack vare den hänförande utsikten. Bästa tiden är under högsommaren.

Vid ett besök i juli kan man vänta sig typiska fjällfåglar som fjällripa, ängspiplärka, stenskvätta, ringtrast och snösparv. Berglärkan har observerats, men det behövs fler besök för att öka kunskapen om dess förekomst.

För den som vill bestiga skutan till fots finns flera alternativa utgångspunkter. En lite lättare väg är att ta bilen från västra utfarten av Åre by och upp till Ullådalen. Därmed startar man vandringen i fjällbjörkskogen. Den allra bekvämaste varianten är att ta kabinbanan som går sommartid cirka juli-september. Mer information om kabinbanan med tider och priser får du från Skistar.

Ändsjön

Ändsjön är ett naturreservat på Frösön med två fågeltorn. En vassrik grund sjö med sjöfåglar och rovfåglar bland annat svarthakedopping, brunand, sothöna, blå kärrhök, duvhök, grönbena, brushane, kricka, knipa, skrattmås. När isen släpper på våren kan det vara uppemot 25 svarthakedoppningar i sjön. Ändsjöns stränder har en svårgenomtränglig och varierad skog som hyser mycket småfågel av olika arter.

Sedan 2007 driver Länsstyrelsen ett projekt för att skapa en betad strandäng och därmed ytterligare gynna fågellivet.

---

Läs också vad Länsstyrelsen skriver om skyddad natur, bland annat fågelskyddsområden och andra djurskyddsområden.

Skogsstyrelsen gav 2007 ut en broschyr med tips på besöksmål i naturen runt Östersund. ”Skogs- och naturpärlor runt Östersund: en utflyktsguide” finns på Turistbyrån.