Jämtlands läns ornitologiska förening

2012-01-31

Miljö- och byggnadsnämnden
Bergs kommun

Yttrande gällande planerade vindkraftverk på fastigheten Handsjön 3:20, Bergs kommun

Jämtlands läns ornitologiska förening har granskat den MKB som insänts av Vindvision Norr AB i samband med ansökan om bygglov för vindkraftverk på fastigheten Handsjön 3:20.

Vi noterar att kapitel 8.2 Flora och fauna är mycket summariskt och bristfälligt beskriven. Det framgår inte om fågelinventeringar har genomförts i området och det saknas källhänvisning till de påståenden som görs. I texten står ” Området är inte känt som ett viktigt område för fåglar. Det finns heller inga indikationer som visar på att det skulle finnas kungsörn i området.” Sådana påståenden från företaget är inte godtagbara om det saknas redovisning av inventeringar och uppgifter om vilka källor som använts/tillfrågats. Företaget har inte haft något samråd med Jämtlands läns ornitologiska förening.
Om det har genomförts rovfågelinventering som inte är redovisad i ansökan så önskar vi få veta vilken metodik som använts och om det är bara själva området där turbinerna ska byggas som är kontrollerat. Detta framgår inte i beskrivningen av miljökonsekvenserna på naturmiljön och det finns inte heller inte någon redovisning av fågelinventeringar bland bilagorna. ungsörnsinventering bör omfatta hela området inom 3 km:s radie från turbinerna.

Det nämns att tjäder finns men det framgår inte om det kontrollerats om tjäderspelplatser finns inom området eller inte.

Vi bifogar nedan några av punkterna från SOF:s vindkraftpolicy som bör vara aktuella för detta område.

För Jämtlands läns ornitologiska förening

Elisabeth Marklund
Sekreterare

Hänsyn och skydd för olika arter

• Tjädern är upptagen på Fågeldirektivets lista 1. Arten är relativt vanlig, men särskilt större spel bör skyddas. Fina spelplatser förknippas ofta med gammelskogar där generellt habitatskydd ska gälla. Spel förkommer även i mer ensartade skogar, och skyddszoner ska då uppgå minst 1 000 m då antalet tuppar är fem eller flera.

• Jorduggla, fjällvråk, sädgås (kategori Missgynnad) och bivråk (kategori Starkt hotad) är rödlistade på grund av minskande eller kraftigt minskande populationsstorlekar. Arterna är knutna till specifika habitat och känsliga för habitatförluster och/eller starkt varierande tillgång på föda. Områden där arterna regelbundet häckar bör skyddas mot exploatering och skyddszoner bör uppgå till minst 1000m.

• Kungsörn ingår tillsammans med varg, björn, järv och lo i ett centralt rovdjursbeslut där regering och riksdag fastlagt etappmål för respektive art. Under 2008 uppnåddes första etappmålet för samtliga arter utom för kungsörn. Etappmålet för kungsörn är 600 årliga häckningar i Sverige, och idag häckar färre än 500 par. Arten finns upptagen i EU:s fågeldirektiv (rådets direktiv 79/409/EEG), vilket betyder att den förväntas ges behövligt skydd. Fågeldirektivet är en bindande lag för medlemsländerna. Kungsörn finns också upptagen på rödlistan (kategori Missgynnad). Då kungsörnens könsmognad inträder sent och reproduktionstakten är långsam är populationen känslig för förändringar av överlevnad hos gamla och unga individer. Särskilt gäller det förhöjd dödlighet hos gamla individer.

Örnar är utpräglade termikflygare (svävflygare) som utnyttjar termik och uppåtgående vindar vid födosök och revirmarkeringar. Speciellt födosök sker i öppen terräng med goda vind- och termikförhållanden, d.v.s. på de platser där också vindkraftsetableringar är mest gynnsamma.
Ett kungsörnsrevir är cirka en kvadratmil och i reviret finns oftast flera bon. Bona placeras ofta i en stor tall eller gran.
De gamla fåglarna stannar normalt i eller i närheten av reviret året runt.
Studier med satellitsändare på unga kungsörnar visar att de förflyttar sig över stora avstånd hela året. Unga kungsörnarna besöker ofta andra kungsörnsrevir. Vindkraftanläggningar i befintliga kungsörnsrevir innebär alltså en ökad kollisionsrisk också för unga kungsörnar som kommer på besök från andra delar av landet.
Även norska och finska kungsörnar övervintrar regelbundet i Sverige i betydande antal.
Det är inte alltid fåglarna flyger den kortaste sträckan över ett område. Kungsörnar kan välja en längre flygsträcka längs bergsryggar med goda vindförhållanden istället för att välja den kortaste sträckan mellan boplats och födosöksområde.
Skyddszon till kungsörnens boplats ska därför vara 3 km. Med studier av örnarnas rörelsemönster som grund behöver zonen ibland göras ännu bredare.
Örnhäckningar är ofta kända och ska ingå i underlagen för planering. Det är viktigt att lokala ornitologer med kunskaper om kungsörnar finns med i tidiga samråd.

2012-01-19

Myndighetsnämnden, Härjedalens kommun

Yttrande gällande planerad vindpark på Norderåsen (Glissjöberg 10:1), Härjedalens kommun

Jämtlands läns ornitologiska förening har tagit del av den rapport Miljökonsekvenser
Vindkraftprojekt Nordeåsen som gjorts av Martin Lidvall och Elisabet Persson för Vindvision Norr AB. 2011-10-21.

Som fågelskyddsorganisation reagerar vi starkt emot att det inte har gjorts ordentliga fågelinventeringar i området. I miljöbedömningen eller miljökonsekvensbeskrivningen ska fågelarter som finns upptagna på den svenska ”Rödlistan för hotade arter” redovisas. Detta är inte gjort i denna utredning.
Det är tydligen enbart en ”kungsörnsinventering” som genomförts, och detta gjordes av vindkraftföretagets egen personal på felaktigt vis. Kungsörnsinventeringen bör därför göras om detta år av ornitologer som behärskar metodiken för örnspaning. Kungsörnar är mycket skygga och visar sig inte i närheten av boet om de ser människor i närheten. Att stå synligt i själva vindparkområdet vid örnspaningen är fullständigt galet. Spaning med tubkikare måste ske från punkter långt utanför vindparksområdet med god utsikt MOT själva vindparksområdet och omgivande områden. Spaningen efter örnar skall omfatta områden som ligger inom 3 km radie från de planerade turbinerna.

Men anledning av att ornitologer tidigare har observerat kungsörn i området begär vi att ornitologer med kunskap om kungsörnshäckningar engageras för att försöka lokalisera örnbon som bör finnas i närheten. Detta bör omfatta området inom 3 km från turbinerna då detta är det krav på buffertzon som Sveriges Ornitologiska Förening har i sin Vindkraftpolicy. För att boletningen ska underlättas och gå snabbare är det bäst om samma ornitologer utför själva örnspaningen i mars månad på korrekt vis.

Att det inte har genomförts en allmän häckfågelinventering är också en allvarlig brist. Med tanke på att det är stora skogsarealer i Jämtlands län som nu bebyggs med vindkraftanläggningar så anser vi att det är nödvändigt att tjäderspelplatser lokaliseras så att nödvändig hänsyn kan tas till dem. Det är också viktigt att terräng passande för berguv inventeras. Skogshöns och ugglor inventeras under deras speltid på våren.
Vi bifogar nedan några av punkterna från SOF:s vindkraftpolicy som bör vara aktuella för detta område.

För Jämtlands läns ornitologiska förening

Elisabeth Marklund
Sekreterare

Hänsyn och skydd för olika arter

• Tjädern är upptagen på Fågeldirektivets lista 1. Arten är relativt vanlig, men särskilt större spel bör skyddas. Fina spelplatser förknippas ofta med gammelskogar där generellt habitatskydd ska gälla. Spel förkommer även i mer ensartade skogar, och skyddszoner ska då uppgå minst 1 000 m då antalet tuppar är fem eller flera.

• Jorduggla, fjällvråk, sädgås (kategori Missgynnad) och bivråk (kategori Starkt hotad) är rödlistade på grund av minskande eller kraftigt minskande populationsstorlekar. Arterna är knutna till specifika habitat och känsliga för habitatförluster och/eller starkt varierande tillgång på föda. Områden där arterna regelbundet häckar bör skyddas mot exploatering och skyddszoner bör uppgå till minst 1000m.

• Kungsörn ingår tillsammans med varg, björn, järv och lo i ett centralt rovdjursbeslut där regering och riksdag fastlagt etappmål för respektive art. Under 2008 uppnåddes första etappmålet för samtliga arter utom för kungsörn. Etappmålet för kungsörn är 600 årliga häckningar i Sverige, och idag häckar färre än 500 par. Arten finns upptagen i EU:s fågeldirektiv (rådets direktiv 79/409/EEG), vilket betyder att den förväntas ges behövligt skydd. Fågeldirektivet är en bindande lag för medlemsländerna. Kungsörn finns också upptagen på rödlistan (kategori Missgynnad). Då kungsörnens könsmognad inträder sent och reproduktionstakten är långsam är populationen känslig för förändringar av överlevnad hos gamla och unga individer. Särskilt gäller det förhöjd dödlighet hos gamla individer.

Örnar är utpräglade termikflygare (svävflygare) som utnyttjar termik och uppåtgående vindar vid födosök och revirmarkeringar. Speciellt födosök sker i öppen terräng med goda vind- och termikförhållanden, d.v.s. på de platser där också vindkraftsetableringar är mest gynnsamma.
Ett kungsörnsrevir är cirka en kvadratmil och i reviret finns oftast flera bon. Bona placeras ofta i en stor tall eller gran.
De gamla fåglarna stannar normalt i eller i närheten av reviret året runt.
Studier med satellitsändare på unga kungsörnar visar att de förflyttar sig över stora avstånd hela året. Unga kungsörnarna besöker ofta andra kungsörnsrevir. Vindkraftanläggningar i befintliga kungsörnsrevir innebär alltså en ökad kollisionsrisk också för unga kungsörnar som kommer på besök från andra delar av landet.
Även norska och finska kungsörnar övervintrar regelbundet i Sverige i betydande antal.
Det är inte alltid fåglarna flyger den kortaste sträckan över ett område. Kungsörnar kan välja en längre flygsträcka längs bergsryggar med goda vindförhållanden istället för att välja den kortaste sträckan mellan boplats och födosöksområde.
Skyddszon till kungsörnens boplats ska därför vara 3 km. Med studier av örnarnas rörelsemönster som grund behöver zonen ibland göras ännu bredare.
Örnhäckningar är ofta kända och ska ingå i underlagen för planering. Det är viktigt att lokala ornitologer med kunskaper om kungsörnar finns med i tidiga samråd.

Nu har FiJH 3/2012 kommit ut! Den har sänts till alla som har betalat medlemsavgiften för 2012. Vi skickar inga fler påminnelser i år. Den som inte fått tidningen trots inbetald medlemsavgift ombeds kontakta kassören Staffan Åström 0640-131 14, sibbaldia (at) passagen.se. Tre inbetalningar som saknar namn har inkommit. Du som glömt betala medlemsavgiften för 2012 och vill fortsätta vara medlem i JORF kan sätta in 150 kr på plusgiro 860309-4.

Inneträff 10 oktober
Vi sammanfattar sommarens CES-projekt och diskuterar nästa års ringmärkning. Tid: 19:00. Plats: Studiefrämjandets lokaler på Biblioteksgatan 9, Östersund. Kontakt Thomas Holmberg 0730-58 36 30, thho46 (at) hotmail.com

Kommande helg planeras en gemensam resa till Höga kusten där vi siktar på fin höststräckskådning och trevlig samvaro. För mer info och anmälan, kontakta Thomas Holmberg, 0730-58 36 30.

Naturhistoriska Riksmuseet visade sig vara jätteintresserade av nötkråkan som hittats död i Jämtland, så den blir inte rovfågelmat trots allt.

Nötkråkan sänds till riksmuseet i Stockholm

Den utsvultna och magra duvhöken åt duktigt under rehabiliteringen hos Elsa Grenholm och återfick snabbt sin styrka och flygförmåga. Både den och fiskgjusen har nu släppts fria. Nu har Elsa tagit hand om en tornfalk istället. Den fick igår kalasa på en död taltrast som hittade på E14.

Idag fick vi ta över en nötkråka som Åke Mattsson i Fyrås hittade död på vägen för några dagar sedan. Hans fru Doris körde in den till stan idag. Nötkråkan är nästan för vacker för att bli fågelmat, men då kommer den iallafall till nytta när den så oturligt krockat med en bil. Fast jag kollar för säkerhets skull först med vertebratsektionen på Naturhistoriska Riksmuseet om de möjligen kan ha intresse av fågeln.