Yttrande gällande planerad vindpark på Norderåsen (Glissjöberg 10:1), Härjedalens kommun
18 oktober 2012Ulla Falkdalen Inga kommentarer »2012-01-19
Myndighetsnämnden, Härjedalens kommun
Yttrande gällande planerad vindpark på Norderåsen (Glissjöberg 10:1), Härjedalens kommun
Jämtlands läns ornitologiska förening har tagit del av den rapport Miljökonsekvenser
Vindkraftprojekt Nordeåsen som gjorts av Martin Lidvall och Elisabet Persson för Vindvision Norr AB. 2011-10-21.
Som fågelskyddsorganisation reagerar vi starkt emot att det inte har gjorts ordentliga fågelinventeringar i området. I miljöbedömningen eller miljökonsekvensbeskrivningen ska fågelarter som finns upptagna på den svenska ”Rödlistan för hotade arter” redovisas. Detta är inte gjort i denna utredning.
Det är tydligen enbart en ”kungsörnsinventering” som genomförts, och detta gjordes av vindkraftföretagets egen personal på felaktigt vis. Kungsörnsinventeringen bör därför göras om detta år av ornitologer som behärskar metodiken för örnspaning. Kungsörnar är mycket skygga och visar sig inte i närheten av boet om de ser människor i närheten. Att stå synligt i själva vindparkområdet vid örnspaningen är fullständigt galet. Spaning med tubkikare måste ske från punkter långt utanför vindparksområdet med god utsikt MOT själva vindparksområdet och omgivande områden. Spaningen efter örnar skall omfatta områden som ligger inom 3 km radie från de planerade turbinerna.
Men anledning av att ornitologer tidigare har observerat kungsörn i området begär vi att ornitologer med kunskap om kungsörnshäckningar engageras för att försöka lokalisera örnbon som bör finnas i närheten. Detta bör omfatta området inom 3 km från turbinerna då detta är det krav på buffertzon som Sveriges Ornitologiska Förening har i sin Vindkraftpolicy. För att boletningen ska underlättas och gå snabbare är det bäst om samma ornitologer utför själva örnspaningen i mars månad på korrekt vis.
Att det inte har genomförts en allmän häckfågelinventering är också en allvarlig brist. Med tanke på att det är stora skogsarealer i Jämtlands län som nu bebyggs med vindkraftanläggningar så anser vi att det är nödvändigt att tjäderspelplatser lokaliseras så att nödvändig hänsyn kan tas till dem. Det är också viktigt att terräng passande för berguv inventeras. Skogshöns och ugglor inventeras under deras speltid på våren.
Vi bifogar nedan några av punkterna från SOF:s vindkraftpolicy som bör vara aktuella för detta område.
För Jämtlands läns ornitologiska förening
Elisabeth Marklund
Sekreterare
Hänsyn och skydd för olika arter
• Tjädern är upptagen på Fågeldirektivets lista 1. Arten är relativt vanlig, men särskilt större spel bör skyddas. Fina spelplatser förknippas ofta med gammelskogar där generellt habitatskydd ska gälla. Spel förkommer även i mer ensartade skogar, och skyddszoner ska då uppgå minst 1 000 m då antalet tuppar är fem eller flera.
• Jorduggla, fjällvråk, sädgås (kategori Missgynnad) och bivråk (kategori Starkt hotad) är rödlistade på grund av minskande eller kraftigt minskande populationsstorlekar. Arterna är knutna till specifika habitat och känsliga för habitatförluster och/eller starkt varierande tillgång på föda. Områden där arterna regelbundet häckar bör skyddas mot exploatering och skyddszoner bör uppgå till minst 1000m.
• Kungsörn ingår tillsammans med varg, björn, järv och lo i ett centralt rovdjursbeslut där regering och riksdag fastlagt etappmål för respektive art. Under 2008 uppnåddes första etappmålet för samtliga arter utom för kungsörn. Etappmålet för kungsörn är 600 årliga häckningar i Sverige, och idag häckar färre än 500 par. Arten finns upptagen i EU:s fågeldirektiv (rådets direktiv 79/409/EEG), vilket betyder att den förväntas ges behövligt skydd. Fågeldirektivet är en bindande lag för medlemsländerna. Kungsörn finns också upptagen på rödlistan (kategori Missgynnad). Då kungsörnens könsmognad inträder sent och reproduktionstakten är långsam är populationen känslig för förändringar av överlevnad hos gamla och unga individer. Särskilt gäller det förhöjd dödlighet hos gamla individer.
Örnar är utpräglade termikflygare (svävflygare) som utnyttjar termik och uppåtgående vindar vid födosök och revirmarkeringar. Speciellt födosök sker i öppen terräng med goda vind- och termikförhållanden, d.v.s. på de platser där också vindkraftsetableringar är mest gynnsamma.
Ett kungsörnsrevir är cirka en kvadratmil och i reviret finns oftast flera bon. Bona placeras ofta i en stor tall eller gran.
De gamla fåglarna stannar normalt i eller i närheten av reviret året runt.
Studier med satellitsändare på unga kungsörnar visar att de förflyttar sig över stora avstånd hela året. Unga kungsörnarna besöker ofta andra kungsörnsrevir. Vindkraftanläggningar i befintliga kungsörnsrevir innebär alltså en ökad kollisionsrisk också för unga kungsörnar som kommer på besök från andra delar av landet.
Även norska och finska kungsörnar övervintrar regelbundet i Sverige i betydande antal.
Det är inte alltid fåglarna flyger den kortaste sträckan över ett område. Kungsörnar kan välja en längre flygsträcka längs bergsryggar med goda vindförhållanden istället för att välja den kortaste sträckan mellan boplats och födosöksområde.
Skyddszon till kungsörnens boplats ska därför vara 3 km. Med studier av örnarnas rörelsemönster som grund behöver zonen ibland göras ännu bredare.
Örnhäckningar är ofta kända och ska ingå i underlagen för planering. Det är viktigt att lokala ornitologer med kunskaper om kungsörnar finns med i tidiga samråd.