Karta Torvalla
Prisutdelning för artrallyt och sammanfattning av JORF-året 2012. Årets sammankomst blir i en kvarterslokal i Torvalla klockan 16.00. Se karta nedan.
Mat till självkostnadspris. Anmäl dig gärna innan fredagen den 22/11 till Elisabeth, antingen via telefon 063-402 99 eller mail: elisabeth.marklund@pp.ephone.se Ange ifall ni behöver eller kan ställa upp med skjuts till lokalen.
Alla hjärtligt välkomna!
Vilka kan se flest fågelarter under en dag? Bilda lag om 2-3 personer och ge er ut i fågelmarkerna mellan kl 06.00 – 18.00. Samtliga lagmedlemmar måste se eller höra en fågelart för att den ska räknas. Alla fortskaffningsmedel är tillåtna, men miljövänligast möjligt rekommenderas! Ska det åtråvärda vandringspriset stanna väster om Storsjön eller får vi nya segrare i år? Anmälan och rapportering sker till Christer Pålsson, 0706-48 59 70.
2012-10-14
NATURVÅRDSVERKET
Yttrande gällande Kopperå vindkraftspark, ärendenummer NV-07041-12
Jämtlands läns ornitologiska förening är starkt kritisk till E.ON Vind Sverige AB:s planerade vindpark i Kopperå nära svenska gränsen vid Storlien. Flera sällsynta och hänsynskrävande fågelarter häckar i det aktuella fjällområdet och kan påverkas negativt genom habitatsförluster, barriäreffekter och kollisioner. Likaså innebär de kraftledningar som tillkommer med anledning av etableringen ytterligare kollisionsrisker. Många av fåglarna finns helt intill riksgränsen och har revir som omfattar både svenskt och norskt territorium. Det går också ett icke obetydligt fågelsträck i östvästlig riktning genom detta fjällpass.
Fågellivet på svensk sida är relativt väl inventerat genom Ånnsjöns Fågelstations årliga fjällrutter och myrfågelinventeringar, dock ej helt intill gränsen. Dessutom har tillfälligt besökande fågelskådare rapporterat sina observationer på Artportalen. Bland fågelarterna finns flera som är upptagna på EU:s fågeldirektiv annex 1 och/eller är rödlistade i Sverige, enligt bifogad lista. Vi vill speciellt påpeka att det i gränsområdet finns flera spelplatser för dubbelbeckasin och att västra Jämtlandsfjällen i Storlienområdet är ett kärnområde för arten.
Förutom riskerna för segelflygande rovfåglar och andra arter som flyger i höjd med turbinbladen och riskerar att dödas av dem, så har det visat sig att lågflygande skogshöns, speciellt ripor ofta kolliderar med själva vindkrafttornen. Dalripa är den fågelart som drabbats av flest antal kollisioner i Smöla vindpark i Norge. http://www.nina.no/archive/nina/PppBasePdf/rapport/2010/620.pdf
Vi anser att myndigheterna måste sätta stopp för vindkraftutbyggnaden längs riksgränsen mellan Kopperå och Storlien. Området är alltför sårbart både med tanke på det öst-västliga flyttfågelsträcket och de hotade arter som häckar i gränsområdet. Om planerna på vindkraftetablering ändå drivs vidare bör svenska myndigheter och organisationer delta i konsekvensutredningsprocessen. Det bör i så fall genomföras undersökningar av flyttfågelsträcket i området samt inventeringar av gränsområdets häckfågelfauna. Utförliga inventeringar av hotade rovfåglar, bla jaktfalk och kungsörn samt spelplatser för dubbelbeckasin bör genomföras.
För Jämtlands läns ornitologiska förening
Thomas Holmberg
Ordförande
2012-09-03
Myndighetsnämnden i Härjedalens kommun
Yttrande över detaljplan för Örndalen, Hån 26:1, Kvisthån 1:11 m fl Härjedalens kommun, Jämtlands län
Naturskyddsföreningen i Jämtland- Härjedalen yrkar på att den planerade utbyggnaden i ”Örndalen”, Skorvdalen inte ska genomföras och att bolagets ansökan till alla delar ska avslås.
Kungsörn:
Personer verksamma i föreningarna, kunniga inom området örn, har under många år känt till att Skorvdalen har utgjort centrum för ett kungsörnrevir och att flera häckningar genomförts i dalgången under årens lopp. I bolagets miljökonsekvensbeskrivning framgår också att två gamla bon påträffats i dalgången i nära anslutning till planområdet (600 resp. 1000 meter från skidnedfarter). Dessutom har troligen en häckning genomförts under 2012. Detta i ett hittills okänt bo i den östra delen av dalgången. Av rapporten framgår att vid den genomförda kungsörnsinventeringen 2012 observerades kungsörn vid hela 44 olika tillfällen och att spelmarkeringar observerats flera gånger under inventeringen. Observationerna bekräftar tidigare iakttagelser att Skorvdalen utgör centrum för ett revir med ett mycket aktivt kungsörnspar.
Kungsörn har ett starkt skydd i en rad nationella och internationella lagar och konventioner. Förutom att arten är rödlistad (hotkategori NT) är den fridlyst enligt 4 § artskyddsförordningen (2007:845) och enligt denna paragraf är det förbjudet att avsiktligt störa kungsörn, särskilt under parnings- uppfödnings- och övervintringsperioder liksom att avsiktligt skada eller förstöra artens fortplantningsområden eller viloplatser.
På EU-nivå finns kungsörn upptagen i fågeldirektivets (2009/147/EG) Bilaga 1. För arter upptagna i denna bilaga ska särskilda åtgärder för bevarandet av deras livsmiljö vidtas för att säkerställa deras överlevnad och fortplantning inom det område där de förekommer. Enligt artikel 4 och Bilaga 1 åläggs medlemsländerna att utse särskilda skyddsområden för kungsörn. Kungsörn är också listad i Bernkonventionen, Bonnkonventionen och CITES. Bernkonventionen syftar till att skydda vilda djur och växter samt deras naturliga miljöer inom Europa. Kungsörn är där listad i bilaga II (strängt skyddade arter) som innebär att ingående länder ska vidta särskilt skydd för bevarande av arten och deras habitat. Länderna ska exempelvis ta hänsyn till viktiga områden för arten vid planering och exploatering.
Kungsörn är den enda fågelart i Sverige för vilken det finns ett riksdagsbeslut om miniminivå för stammen. I Sveriges sammanhållna rovdjurspolitik (prop. 2000/01:57) fastslås att kungsörnpopulationen ska uppgå till minst 600 årliga häckningar, men att stammen ska öka utöver denna nivå. Där framgår också att populationen ska utvecklas utan mänsklig påverkan och kungsörn ska förekomma i artens naturliga utbredningsområde i landet.
I Sverige finns ca 500 kända kungsörnspar men antalet häckningar ligger långt under detta antal. Under åren 2000 – 2011 har antalet registrerade häckningar varierat mellan 105 st. (år 2000) och 305 st. (2011) (Viltskadecenter 2011-13). Många häckningar misslyckas: under det mycket goda kungsörnsåret 2011 rapporterades 235 lyckade häckningar i landet, medan motsvarande antal 2010 var 135 lyckade häckningar. Prognosen för 2012 är mycket dyster, ett mycket dåligt häckningsresultat rapporteras från bl.a. Härjedalen (Stig Norell personliga kommentar).
I miljökonsekvensbeskrivningen framgår att bolaget vid behov kommer att verka för att naturvårdsavtal ska upprättas vid de aktuella bona. I detta fall skulle avtalet innebära avverkningsförbud och tillträdesförbud under häckningsperioden. Bolaget ställer också i utsikt att bygga boplattformar på ett större avstånd från etableringsområdet.
Vi hävdar att de föreslagna skyddsåtgärderna är helt otillräckliga för att bevara ett kungsörnsrevir i området. Till stöd för detta påstående framför vi följande fakta:
1. Kungsörn är mycket störningskänslig under häckningstid, i synnerhet gäller detta perioden 1 februari – 15 augusti (se t.ex. ”Åtgärdsprogram för kungsörn 2011-2015”). Rapport 6430. Naturvårdsverket 2011). Denna tid sammanfaller med den period då verksamheten är som mest intensiv, och därmed mest störande, i den typ av anläggning som beskrivs i detaljplanen.
2. Turistorter utgör en mycket stor störning för kungsörnsrevir:
a. Tidigare fanns ett kungsörnrevir strax nordväst om Vemdalsskalets skidanläggning (Skalpasset) och minst ett bo fanns i en av områdets klippbranter. Reviret övergavs av örnarna och detta kan sättas i samband med den exploatering som genomfördes i detta område.
b. Flera forskningsrapporter slår fast att antalet besatta kungsörnsrevir är lågt runt turistdestinationer. I norra Finland fann man att närmast besatta kungsörnsrevir fanns i genomsnitt 9,9 km från närmaste turistcentra (12 undersökta turistorter) och närmaste lyckade häckning fanns i genomsnitt 10,3 km bort (Kaisanlahti-Jokimäki et al. 2008).
Kommentar: Avståndet mellan Skorvdalen och Björnrike är bara ca 4 km. Detta visar hur ostörda örnarna hittills har varit i Skorvdalen och hur bra betingelserna är för örnarna i dalgången.
Referens: Kaisanlahti-Jokimäki, M.L., Jokimäki, J., Huhta, E., Ukkola, M., Helle, P. & Ollila T. 2008. Territory occupancy and breeding success of the Golden Eagle (Aquila chrysaetos) around tourist destinations in northern Finland. Ornis Fennica 85, 2–12
Vi har fått kännedom om att Härjedalens kommun haft vetskap om örnreviret i Skorvdalen och trots detta producerat en fördjupad översiktsplan där man pekar ut dalgången som lämpligt område för en storskalig turistanläggning. Detta är minst sagt anmärkningsvärt! Detta förfarande står direkt i strid med gällande lagstiftning (se ovan).
Skog:
Den 19 juli gjorde personer verksamma inom Naturskyddsföreningen Jämtland-Härjedalen, kunniga inom området, ett besök i Skorvdalen där de vandrade efter Skorvan uppströms bron. Inventeringen visar att södra sidan av Skorvan har varit helt orörd från skogsbruk under modern tid. I den branta lutningen finns mycket gammal grov gran och enstaka grov gammeltall samt en del stående och liggande död ved. Förutom detta finns även ett lövinslag. Norr om Skorvan finns en ungskogsareal som fortsätter i ett gammelskogsområde av samma typ som söder Skorvan.
Naturskyddsföreningen betraktar den gammelskog/fjällskog som finns i Skorvdalen som en stor nyckelbiotop då den innehåller alla viktiga substrat för biologisk mångfald. Vi anser därför att den ska bevaras.
Naturskyddsföreningen anser att det är högst anmärkningsvärt att Skogsstyrelsen beviljat avverkningstillstånd för 10,7 ha av denna fjällskog där man efter avverkning kräver markberedning och plantering. Vid en avverkning och efterföljande markberedning finns stor risk för erosion vilket kommer medföra slambildning i Skorvan. En avverkning i området kan knappast komma att genomföras utan att anlägga grävvägar i den branta lutningen, för att kunna transportera ut virket. Även detta bidrar till att påverka Skorvan negativt.
Att enligt rekommendation, från Lars-Olof Grunds Naturinventering av Skorvdalen 2007-07-23 – 2007-07-26, lämna en trädzon som ska anpassas efter terrängen på 30 -50 m båda sidor Skorvan anser vi inte är tillfyllest. Att enbart undanta en relativt smal ridå längs Skorvan som skyddszon betraktar vi som helt otillfredsställande. Det finns även en rekommendation att anlägga en naturstig längs Skorvan på grund av dess estetiska och botaniska värden. Även detta anser vi vara mycket olämpligt eftersom denna miljö bör få vara helt ostörd från mänsklig påverkan.
En annan stor miljöpåverkan om exploateringsplanerna blir verklighet utgör vattenförsörjningen för detta enorma projekt. Härjedalens kommun skriver själva i sitt samrådsunderlag för ny vattentäkt om miljökonsekvenser av uttaget:
”Den största negativa effekten av grundvattenuttaget bedöms vara en minskad vattenföring i bäcken Skorvan som får störst effekt i samband med lågvatten-föring. Räknat som årsmedel kommer i stort sett hela grundvattenuttaget att ske på bekostnad av vattenföringen i Skorvan eftersom en lägre grundvattennivå i berggrunden medför en sänkning av grundvattennivån i jordlagren, som i sin tur medför ett minskat utläckage av grundvatten till Skorvan.”
Ska detta tolkas som att risk föreligger att Skorvan mer eller mindre riskerar bli torrlagd under vissa tider? Detta skulle innebära än större miljöpåverkan på den vattenlevande faunan och även på den omkringliggande markvegetationen som till stora delar är mycket örtrik.
En exploatering av denna orörda fjälldal med dess skog och dess kungsörnar vore en katastrof och en miljöskandal.
Östersund 2012-09-03
Marie Andersson
Ordförande Naturskyddsföreningen Jämtland-Härjedalen
Yttrandet stöds av:
Naturskyddsföreningens kretsar i Jämtland- Härjedalen (Västra Härjedalen, Nedre Härjedalen, Åre) samt Jämtlands läns ornitologiska förening (JORF)
2012-10-11
Enbio AB
NORRKÖPING
Yttrande över planerad torvbrytning på Stråflon, Krokoms kommun
Vi har granskat kartbilden över planerat täktområde och kan konstatera att myren sannolikt inte har några större ornitologiska värden. Området bör ändå inventeras ur fågelsynpunkt, inte minst vad gäller påverkan av tillfartsvägar etc. Omgivande skogsområden är kända för god uggletillgång.
Offerdal 2012-10-12
Thomas Holmberg
Ordförande Jämtlands läns Ornitologiska Förening
2012-05-31
Miljö- och byggnadsnämnden
Bergs kommun,
Yttrande gällande planerade vindkraftverk på fastigheterna Bingsta 1:15, Bingsta 1:42, Bingsta 2:41 och Bingsta 3:2, Bergs kommun
Jämtlands läns ornitologiska förening har granskat de handlingar som vi fått oss tillsända, speciellt ” Vindkraftsanläggning Bingsta – Anmälan om uppförande av gruppstation för vindkraft enligt 9 kap miljöbalken.
Vi noterar att kapitlet om påverkan på naturmiljön har stora brister gällande redovisning av fågellivet i området och hur det kommer att påverkas. Det enda som uppges i texten är att Green Extreme låtit inventera området med avseende på kungsörn under mars 2012. Det framgår inte vilken metodik som använts, vilka dagar som inventeringen skett, vilka observationspunkter som använts eller vem som genomfört inventeringen. Detta ger inte något seriöst intryck. Det framgår inte heller om det är bara själva området där turbinerna ska byggas som är kontrollerat. Kungsörnsinventering bör omfatta hela området inom 3 km:s radie från turbinerna.
Vi önskar också veta om det genomförts någon häckfågelinventering för övriga fågelarter. Om detta inte är gjort bör det genomföras snarast möjligt under juni månad av ornitologisk expertis.
För Jämtlands läns ornitologiska förening
Thomas Holmberg
Ordförande
2012-01-19
Myndighetsnämnden, Härjedalens kommun
Yttrande gällande planerad vindpark på Norderåsen (Glissjöberg 10:1), Härjedalens kommun
Jämtlands läns ornitologiska förening har tagit del av den rapport Miljökonsekvenser
Vindkraftprojekt Nordeåsen som gjorts av Martin Lidvall och Elisabet Persson för Vindvision Norr AB. 2011-10-21.
Som fågelskyddsorganisation reagerar vi starkt emot att det inte har gjorts ordentliga fågelinventeringar i området. I miljöbedömningen eller miljökonsekvensbeskrivningen ska fågelarter som finns upptagna på den svenska ”Rödlistan för hotade arter” redovisas. Detta är inte gjort i denna utredning.
Det är tydligen enbart en ”kungsörnsinventering” som genomförts, och detta gjordes av vindkraftföretagets egen personal på felaktigt vis. Kungsörnsinventeringen bör därför göras om detta år av ornitologer som behärskar metodiken för örnspaning. Kungsörnar är mycket skygga och visar sig inte i närheten av boet om de ser människor i närheten. Att stå synligt i själva vindparkområdet vid örnspaningen är fullständigt galet. Spaning med tubkikare måste ske från punkter långt utanför vindparksområdet med god utsikt MOT själva vindparksområdet och omgivande områden. Spaningen efter örnar skall omfatta områden som ligger inom 3 km radie från de planerade turbinerna.
Men anledning av att ornitologer tidigare har observerat kungsörn i området begär vi att ornitologer med kunskap om kungsörnshäckningar engageras för att försöka lokalisera örnbon som bör finnas i närheten. Detta bör omfatta området inom 3 km från turbinerna då detta är det krav på buffertzon som Sveriges Ornitologiska Förening har i sin Vindkraftpolicy. För att boletningen ska underlättas och gå snabbare är det bäst om samma ornitologer utför själva örnspaningen i mars månad på korrekt vis.
Att det inte har genomförts en allmän häckfågelinventering är också en allvarlig brist. Med tanke på att det är stora skogsarealer i Jämtlands län som nu bebyggs med vindkraftanläggningar så anser vi att det är nödvändigt att tjäderspelplatser lokaliseras så att nödvändig hänsyn kan tas till dem. Det är också viktigt att terräng passande för berguv inventeras. Skogshöns och ugglor inventeras under deras speltid på våren.
Vi bifogar nedan några av punkterna från SOF:s vindkraftpolicy som bör vara aktuella för detta område.
För Jämtlands läns ornitologiska förening
Elisabeth Marklund
Sekreterare
Hänsyn och skydd för olika arter
• Tjädern är upptagen på Fågeldirektivets lista 1. Arten är relativt vanlig, men särskilt större spel bör skyddas. Fina spelplatser förknippas ofta med gammelskogar där generellt habitatskydd ska gälla. Spel förkommer även i mer ensartade skogar, och skyddszoner ska då uppgå minst 1 000 m då antalet tuppar är fem eller flera.
• Jorduggla, fjällvråk, sädgås (kategori Missgynnad) och bivråk (kategori Starkt hotad) är rödlistade på grund av minskande eller kraftigt minskande populationsstorlekar. Arterna är knutna till specifika habitat och känsliga för habitatförluster och/eller starkt varierande tillgång på föda. Områden där arterna regelbundet häckar bör skyddas mot exploatering och skyddszoner bör uppgå till minst 1000m.
• Kungsörn ingår tillsammans med varg, björn, järv och lo i ett centralt rovdjursbeslut där regering och riksdag fastlagt etappmål för respektive art. Under 2008 uppnåddes första etappmålet för samtliga arter utom för kungsörn. Etappmålet för kungsörn är 600 årliga häckningar i Sverige, och idag häckar färre än 500 par. Arten finns upptagen i EU:s fågeldirektiv (rådets direktiv 79/409/EEG), vilket betyder att den förväntas ges behövligt skydd. Fågeldirektivet är en bindande lag för medlemsländerna. Kungsörn finns också upptagen på rödlistan (kategori Missgynnad). Då kungsörnens könsmognad inträder sent och reproduktionstakten är långsam är populationen känslig för förändringar av överlevnad hos gamla och unga individer. Särskilt gäller det förhöjd dödlighet hos gamla individer.
Örnar är utpräglade termikflygare (svävflygare) som utnyttjar termik och uppåtgående vindar vid födosök och revirmarkeringar. Speciellt födosök sker i öppen terräng med goda vind- och termikförhållanden, d.v.s. på de platser där också vindkraftsetableringar är mest gynnsamma.
Ett kungsörnsrevir är cirka en kvadratmil och i reviret finns oftast flera bon. Bona placeras ofta i en stor tall eller gran.
De gamla fåglarna stannar normalt i eller i närheten av reviret året runt.
Studier med satellitsändare på unga kungsörnar visar att de förflyttar sig över stora avstånd hela året. Unga kungsörnarna besöker ofta andra kungsörnsrevir. Vindkraftanläggningar i befintliga kungsörnsrevir innebär alltså en ökad kollisionsrisk också för unga kungsörnar som kommer på besök från andra delar av landet.
Även norska och finska kungsörnar övervintrar regelbundet i Sverige i betydande antal.
Det är inte alltid fåglarna flyger den kortaste sträckan över ett område. Kungsörnar kan välja en längre flygsträcka längs bergsryggar med goda vindförhållanden istället för att välja den kortaste sträckan mellan boplats och födosöksområde.
Skyddszon till kungsörnens boplats ska därför vara 3 km. Med studier av örnarnas rörelsemönster som grund behöver zonen ibland göras ännu bredare.
Örnhäckningar är ofta kända och ska ingå i underlagen för planering. Det är viktigt att lokala ornitologer med kunskaper om kungsörnar finns med i tidiga samråd.