Ringmärkning på Rödön lördag 7 juli
juni 22, 2012Ulla Falkdalen Inga kommentarer »Ringmärkning i Vike, Rödön kl 07-13. Föranmälan till Pontus Wennesjö 073-8060403 eller pocpontus (at) hotmail.com
Alla intresserade är välkomna!
Ringmärkning i Vike, Rödön kl 07-13. Föranmälan till Pontus Wennesjö 073-8060403 eller pocpontus (at) hotmail.com
Alla intresserade är välkomna!
Efter tillträdesförbudet och bevakningen vid Stekenjokk är man vid polisen nu orolig för att uppmärksamheten där ska få boplundrarna att välja andra områden och ber om upplysningar om man ser något misstänkt. Sanna Matsson vid polisen i Östersund skrev bland annat följande i ett inlägg till gästboken här på jorf.se:
Jag arbetar vid polisen i Östersund och leder polisens arbete uppe i Stekenjokkområdet. Det är tråkigt att behöva avgränsa ett så intressant område på grund av ett fåtal personers agerande. Men det behövs och vi hoppas på förståelse för beslutet. Det finns dock en oro att vetskapen om att den ökade tillsynen på Stekenjokk få dessa personer att välja andra områden.
Vi tar tacksamt emot info om personer som ni tror kan ha oärliga avsikter. Tid, plats, antal/signalement och ev. registreringsnummer.
Med vänliga hälsningar
sanna.matsson@polisen.se
Håll ögonen öppna när ni är ute!
Var det nån som trodde att boplundring i Sverige hörde till gångna tider? Så är det tyvärr inte. Beslag av stora äggsamlingar med påföljande utredningar har visat att Stekenjokkområdet i norra Jämtland och södra Västerbotten har utsatts för omfattande boplundring på senare år. Myndigheterna på båda sidor av länsgränsen inför nu beträdnadsförbud och bevakning i området. Se information och karta nedan.
http://www.lansstyrelsen.se/
http://ltz.se/nyheter/
http://www.stromsund.se/
http://www.stromsund.se/download/18.44f2368e1372c815c3880005172/karta+stekenjokk.pdf


Holkens bredd: 40 cm; djup: 40 cm; höjd: 40 cm; öppningen 40×20 cm; takets bredd: 40 cm; takets djup: 50 cm
Holkarna sätts upp på till exempel laduväggen direkt under taknocken. Den kan även sättas upp på en stolpe eller i ett träd.
Man bör komma ihåg att falken vill ha fri sikt framför sitt bo, exempelvis ett öppet fält. Den ska inte sitta i den förhärskande vindriktningen för att undvika risken att det regnar in i den. Vidare skall den vara en bit i från människor.
Botten kan fodras med ett 5 cm tjockt lager av såg- eller kutterspån.
Författare Ulf Carlberg, fil.dr., och Lars-Åke Janzon, fil.dr. , Naturhistoriska riksmuseet.
Vi träffades för en trivsam kväll i glada fågelvänners lag. 13 män och kvinnor hade mött upp för att äta lite mat och hylla vinnarna av artrallyt (se bild nedan). Efter lite glögg med pepparkakor och småprat bänkade vi oss för inmundigande av årets första risgrynsgröt och julskinka. Elisabeth Marklund, Stefan Bergman och Sören Svedberg hade förberett kalaset.
Ingvar Alkemar visade bilder från året som gått. Bilderna var från ringmärkningen i Vike på Rödön, märkning av pärlugglor och avslutningsfesten hos Thomas Holmberg i Offerdal. Dessutom visades bilder från Stekenjokkutflykten och den svarthätta som fanns med på Ingvars lag i artrallyt.
Ulla Falkdalen fungerade som prisutdelare till tävlingen. Vinnarna Kim Woxlängd och Leif Eriksson berättade om sina förberedelser inför artrallyt och om vad de upplevde under dagen. Smarta tips från Kim var att rekognosera dagarna innan och se till så att fåglarna var inmatade på några strategiska platser. Vi fick också höra hur ett par av de andra lagen hade lagt upp sina rundor och vilka fåglar de hade träffat på. Så väldigt mycket bilkörning hade det inte blivit, utan de flesta rörde sig inom sina hemmamarker och i områden de kände till sedan tidigare.
Alla var överens om att det är en roligt att ha en aktivitet under en tid på året då det egentligen inte är fågelsäsong. Man blir lycklig för varje fågelart man träffar på, även arter som man annars inte spanar så mycket efter. Varje art är betydelsefull! Nästa år hoppas vi att fler lag ställer upp.
Stort grattis till vinnarna Kim och Leif som nu kunde de ta första inteckningen i vandringspriset som var en fin hökuggla i luffarslöjd av Ove Hedenström! Förhoppningsvis gick alla hem mätta och belåtna i den mörka vinterkvällen. Väl mött till ett nytt fågelskådarår 2012!
Webbplatsen är öppen för alla intresserade och har översatts till flera olika språk. Fullt utvecklad kommer det vara möjligt att välja bland 44 olika språk och 52 länder/regioner i Europa. Språk och område kan väljas oberoende av varandra. Förhoppningsvis kommer webbplatsen att översättas till svenska inom kort, vilket innebär att all information och alla fågelnamn kommer att finnas på svenska. Du kan träna, registrera dig och genomföra examinationen på webbplatsen från din egen dator utan kostnad. Du kan välja Sveriges fågelarter för din examen, eller fågelarter i något annat land, eller arter från hela Europa.
Jag hoppas att du tar en titt på webbplatsen, provar på träningsuppgifterna och läser den information som finns om kurserna. Om du väljer norska som språk så hittar du mer information om kursen Fuglekjennskap. Det har deltagit flera svenska medborgare i olika årskullar sedan utbildningen startade under våren 2006. Kursen har varit fulltecknad varje år och har varit uppskattad av studenterna. Kanske är detta något även för dig?
Vi har en stor spridning av ålder och bakgrundskunskaper bland kursdeltagarna. De kommer från hela Norge, som sagt även från Sverige och en har kommit ända från Finland. Vi lägger stor vikt vid både fåglarnas utseenden och deras läten, först och främst sången. Fåglar är intressanta och de kan ses och höras överallt – både dag och natt. Inte undra på att många vill lära sig mer om dem! Förutom det personliga värdet i att kunna mer om fåglar kan kunskapen också ge intressanta arbetsuppgifter, till exempel att delta i fågelinventeringar och övervakningsprogram i Norge eller Sverige. Om du redan är duktig på att artbestämma fåglar kan du genomföra examinationen hemifrån utan att delta i någon av samlingarna. Studierna är öppna för alla som vill vara med och är kvalificerade för högskolestudier.
Kostnader
Du behöver inte betala några terminsavgifter. Vid samlingarna måste dock rimliga kostnader för logi och transporter betalas av var och en som deltar. Lärarkostnader betalas av HiNT vilket innebär att du bara betalar för dig själv. På samlingarna i kursen Fuglekjennskap är vi vanligen runt 15 kursdeltagare medan samlingarna i kursen Birdid har högst 10 deltagare. Lärarna har god lokalkunskap och är väl uppdaterade om vad som finns i de olika områdena. Som ett exempel på den låga kostnaden kan nämnas att transport och logi i Bulgarien i maj 2012 kommer att kosta cirka 170 euro per person – för 10 dagar! Mat och resor till Bulgarien tillkommer.
Tubkikare kan lånas gratis vid HiNT-samlingarna i Fuglekjennskap. Det är som sagt inte obligatoriskt att närvara, om en av samlingarna kolliderar med andra uppgifter och du inte kan närvara så kommer du inte att förlora din studieplats. Det krävs ingen baskunskap om fåglar för att börja i kursen Fuglekjennskap och utdelning av studieplatserna baseras på datumet din ansökan skickats in. Läs mer om studierna på www.birdid.no, där hittar du även en webb-baserad ansökningsblankett.
Examination
Betygsskalan är graderad och 40 % rätt krävs för att bli godkänd. Det betyder att minst 12 poäng av 30 möjliga krävs för godkänd examen för Sverige (eller annat land) medan minst 24 poäng av 60 möjliga krävs vid examination av fågelarter i hela Europa. Rätt svar ger en poäng, om du svarar att du inte vet eller inte hinner svara får du noll poäng, medan fel svar ger ett minuspoäng (var försiktig). Liksom för annan högre utbildning kommer dina resultat på dessa kurser att vara konfidentiella.
Examen i dessa kurser används vid norska universitet och högskolor både för Bachelor (kandidatexamen) och Masterexamen. Norska högskolekurser kan tillgodoräknas också i en svensk högskole- eller universitetsexamen. Dessutom får samtliga som avlagt examen på vår webbplats en gratis t-shirt med logotypen för Birdid. Du kan alltså avlägga examen utan att delta vid någon av samlingarna.
Kolla www.birdid.no för ännu mer information. Välkommen som användare av webbplatsen och så småningom även till samlingarna på HiNT som nästan hela tiden pågår ute i fält!
Tack till Ulla Falkdalen (tidigare kursdeltagare i Fuglekjennskap) för översättning av texten till svenska.
Jaktfalkåret började med en stor konferens i Boise, USA i början av februari. Konferensen Gyrfalcons and Ptarmigan in a changing world hade lockat över hundra deltagare från olika länder och där deltog flertalet av världens jaktfalkforskare och även en del ripforskare. Det hölls många intressanta föredrag som publiceras i konferensens omfattande rapport som är åtkomlig på Peregrine Funds hemsida. http://www.peregrinefund.org/subsites/conference-gyr/proceedings/index.html.
Deltagare i konferensen Gyrfalcons and Ptarmigan in a changing world. Foto: Peregrine Fund
De nordiska länderna representerades av Olafur Nielsen, Island, Pertti Koskimies Finland, Kenneth Johansen, Arve Oestlyngen, Trond Johnsen och Torgeir Nygård, Norge samt Tomas Bergström och jag från Sverige. Torgeir Nygård presenterade resultaten från vår sändarstudie på unga jaktfalkar i Jämtland och jag höll ett föredrag om Projekt Jaktfalk samt redovisade en analys som jag och Maria Hörnell Willebrand gjort av jaktfalkens häckningsresultat jämfört med ripbestånden i länet, perioden 1996 – 2010. Vi kommer att följa upp analysen på jaktfalk och ripa med en mer utförlig artikel i en annan vetenskaplig tidskrift, förhoppningsvis under 2012.
Resultaten från jaktfalkprojektets årliga inventeringar visade att jaktfalkarna i Jämtlands län följde en treårig cykel under den aktuella perioden. Ett toppår med många jaktfalkungar följdes av många besatta jaktfalkrevir tre år senare, när jaktfalkarna blivit könsmogna. Detta sammanhang var vi redan medvetna om. Det speciellt intressanta med analysen var att vi kunde visa att man kan förutspå jaktfalkens häckningsframgång genom att se på hur många ripkycklingar som finns hösten dessförinnan. Dalripan har låg vinterdödlighet, så många unga ripor gynnar jaktfalkens kondition under vintern och därmed förmåga att gå till häckning.
Projekt Jaktfalks inventerar jaktfalk både i Jämtlandsfjällen och Härjedalsfjällen och dessutom i gränstrakterna mot angränsade län och Norge. Vi räknar med att det i länet finns mellan 31–55 jaktfalkrevir. Minimisiffran står för antalet besatta revir under ett och samma år och maximumsiffran är antalet revir som varit besatta åtminstone en gång under perioden 1996-2010. Tack vare åratal av inventeringsinsatser av projektets medarbetare har vi också kunnat visa att vissa jaktfalkrevir är oerhört produktiva och viktiga för jaktfalkbeståndet. 14% av jaktfalkreviren producerade hela 50 % av ungarna! Sådana revir är extra viktiga att värna om.
Under 2011 var 23 revir besatta och i 17 av dem blev det lyckade häckningar. Det var 54 ungar som kom på vingarna. Antalet ungar per besatt revir blev i år 2,35 och per lyckad häckning 3,18.
Under 2011 var vi hela 19 personer som inventerade jaktfalk på ideell basis i länet. Vi har också fått rapporter från länsstyrelsens naturbevakare som kontrollerat några boplatser i samband med övriga arbetsuppgifter och rovdjursinventeringar i fjällen. Projekt Jaktfalk har även i år bidragit med uppgifter och inventeringsinsatser i de områden som omfattas av Naturvårdsverkets Åtgärdsprogram för jaktfalk.
Fjällområdet är stort och det är oftast långt mellan de olika jaktfalkreviren. Projektet är beroende av många fjällvana ornitologer som kan inventera på skidor i april och/eller till fots i juni. Jag hoppas också få in rapporter om alla jaktfalkobservationer som görs i fjällområdet. Det är även värdefullt om det kan dokumenteras färgringar. Under en period försedde vi jaktfalkungar med färgringar som möjliggör identifiering av individer. Dessa ungar är nu könsmogna och kan finnas bland de häckande paren. Färgringarna kan ha olika färger, blå, röda, lila eller svarta har använts i vårt län. Varje ring har en kod bestående av en bokstav och en siffra. Den som kan avläsa koden på en jaktfalk med tubkikare eller fotografera ringen så den kan tydas i efterhand på dataskärmen, kan förvänta sig en belöning som tack!
Slutligen kan det nämnas att Projekt Jaktfalk uppmärksammades av Svenska Fjällklubben som har en artikel om projektet i sin tidning Fjället nr 4-2011. Det är bra att få chans att sprida information till folk som ofta vistas i fjällen om hur känsliga jaktfalkarna är under häckningstiden. Speciellt under ruvningstiden i april riskerar jaktfalken att skrämmas från äggen av skidåkare eller skoteråkare som ofta omedvetet vistas alltför nära boplatserna. Det händer tyvärr då och då att folk väljer att sitta och sola sig och fika i timtal under samma bergsbrant som jaktfalken häckar i, och det är inte alla som noterar att de faktiskt skrämmer en rovfågel därifrån, speciellt som vissa jaktfalkindivider kan lämna boet och flyga därifrån ganska obemärkta. När folket har lämnat platsen och jaktfalken återkommer kan äggen ha kallnat och häckningen spolierats. Hoppas fler tänker på den risken under årets fjällturer och låter bli att vistas nära klippbranter som åtminstone delvis är snöfria och ser ut att passa för rovfåglar att häcka i.
Många varma tack till alla som medverkat i fältarbetet eller rapporterat enstaka observationer: Bengt Warensjö, Janne Eriksson, Alf Nordin, Lars Falkdalen Lindahl, Monica Höjerslev, Torgeir Nygård, Tomas Bergström, Benckt Aspman, Katie Andrle, Meera Lee Sethi, Mia Wallin, Dan Fritzon, Dag Lindmark, Joachim Björkman, Pontus Wennesjö, Benny Paulsson, Niklas Holmedahl, Johan Råghall, Jennie Wadman, Fredrik Adolfsson, Mikael Karlsson samt Länsstyrelsens naturbevakare Alf Kjellström, Christer Edsholm, Lars Liljemark och Bert-Ivan Mattsson.
Stor tack också till finansiärerna! Projektet har i år erhållit ekonomiska medel från Alvins fond och Sveriges Ornitologiska Förening. Den genomgång och analys av ripdata och jaktfalkresultat som genomfördes av Maria Hörnell Willebrand och undertecknad finansierades med medel ur Viltvårdsfonden, Naturvårdsverket.
Ulla Falkdalen/Projektledare