{"id":4235,"date":"2025-01-28T07:43:06","date_gmt":"2025-01-28T06:43:06","guid":{"rendered":"https:\/\/www.jorf.se\/?p=4235"},"modified":"2025-01-28T07:47:44","modified_gmt":"2025-01-28T06:47:44","slug":"resultat-vinterfaglar-2025","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.jorf.se\/?p=4235","title":{"rendered":"Resultat Vinterf\u00e5glar inp\u00e5 knuten 2025"},"content":{"rendered":"\n<p>\u00c5rets upplaga av den stora f\u00e5gelr\u00e4kningen Vinterf\u00e5glar inp\u00e5 knuten \u00e4r nu slut, men \u00e4nnu \u00e5terst\u00e5r f\u00f6r n\u00e5gra att s\u00e4nda in sina rapporter. F\u00f6ljande sammanst\u00e4llning gjordes under vid 19-tiden m\u00e5ndagen 27 januari. Sedan dess kan mindre \u00e4ndringar i ordningsf\u00f6ljden mellan f\u00e5glarna komma att ske, men de \u00e4r marginella. Den allra senaste statistiken finns h\u00e4r:&nbsp;<a href=\"https:\/\/vinterfaglar.se\/stats\" rel=\"noreferrer noopener\" target=\"_blank\">https:\/\/vinterfaglar.se\/stats<\/a><\/p>\n\n\n\n<p>Detta \u00e4r det 20:e \u00e5ret i rad som BirdLife Sverige tar hj\u00e4lp av svenska folket f\u00f6r att r\u00e4kna g\u00e4sterna vid v\u00e5ra f\u00e5gelmatningar. Likt alla tidigare \u00e5r \u00e4r talgoxen den talrikaste arten p\u00e5 f\u00e5gelmatningarna. D\u00e4refter kommer bl\u00e5mesen, domherren och pilfinken, precis som f\u00f6rra \u00e5ret. Det ska dock s\u00e4gas att f\u00f6rra \u00e5rets tv\u00e5a, gr\u00e5siskan, i \u00e5r lyst med sin fr\u00e5nvaro vid f\u00e5gelmatningarna. Gr\u00e5siskan \u00e4r en typisk s\u00e5 kallad invasionsf\u00e5gel. Med det begreppet avses arter som vissa \u00e5r upptr\u00e4der mycket talrikt (invasionsartat) medan de andra \u00e5r kan vara ovanliga. I \u00e5r \u00e5terfinns gr\u00e5siskan f\u00f6rst p\u00e5 plats 22 i den nationella topplistan och det \u00e4r enbart i norra Sverige som den varit n\u00e5got s\u00e5 n\u00e4r regelbunden vid matningarna.<\/p>\n\n\n\n<p>En sak som satt sin pr\u00e4gel p\u00e5 \u00e5rets r\u00e4kning \u00e4r att det varit gott om b\u00e4rspecialister. Det g\u00e4ller framf\u00f6r allt sidensvans och bj\u00f6rktrast som b\u00e5da gynnats av att det varit ovanligt mycket r\u00f6nnb\u00e4r och oxelb\u00e4r kvar l\u00e5ngt in p\u00e5 vintern. N\u00e4r dessa b\u00e4r tryter ute i naturen, s\u00f6ker sig sidensvansarna och trastarna in till tr\u00e4dg\u00e5rdarna d\u00e4r de bland annat \u00e4ter av utlagda \u00e4pplen. Det ska dock s\u00e4gas att det \u00e4r framf\u00f6r allt i felar av mellersta och norra Sverige som dessa b\u00e4r\u00e4tande arter dykt upp vid f\u00e5gelmatningarna. I s\u00f6dra Sverige saknas sidensvansarna n\u00e4stan helt denna vinter. Sidensvans \u00e5terfinns prelimin\u00e4rt p\u00e5 plats 13 och bj\u00f6rktrast p\u00e5 plats 14. Sett till de 20 \u00e5r som denna r\u00e4kning genomf\u00f6rts \u00e4r det klart \u00f6ver genomsnittet f\u00f6r b\u00e5da.<\/p>\n\n\n\n<p>En annan art som avancerar i listan \u00e4r steglitsen. Denna f\u00e4rggranna lilla fink har sakta men s\u00e4kert blivit allt talrikare som g\u00e4st vid f\u00e5gelmatningarna. Den har ocks\u00e5 \u00f6kat i antal och spridit sig i landet under h\u00e4ckningstid. Faktum \u00e4r att det \u00e4r en av de f\u00e5gelarter som det g\u00e5r allra b\u00e4st f\u00f6r i Sverige f\u00f6r n\u00e4rvarande. I \u00e5r \u00e5terfinns den p\u00e5 plats 12 i denna r\u00e4kning. De f\u00f6rsta \u00e5ren hamnade betydligt l\u00e4ngre ner i topplistan.<\/p>\n\n\n\n<p>M\u00e5nga f\u00e5gelmatare gl\u00e4ds ocks\u00e5 \u00e5t att domherren blivit talrikare vid f\u00e5gelmatningarna, och det b\u00f6r betonas att i de fyra nordligaste l\u00e4nen (mer \u00e4n halva Sverige) har domherren i \u00e5r passerat talgoxen och varit talrikast p\u00e5 f\u00e5gelmatningarna. \u00c4ven i dess fall \u00e5terspeglar denna r\u00e4kning utvecklingen f\u00f6r arten som h\u00e4ckande f\u00e5gel. Det g\u00e5r bra \u00e4ven f\u00f6r domherren. Enligt Svensk f\u00e5geltaxerings mer vetenskapliga inventeringar har den \u00f6kat med cirka 40 procent i landet de senaste 15 \u00e5ren. \u00d6kningen \u00e4r st\u00f6rre i norr \u00e4n l\u00e4ngre s\u00f6derut.<\/p>\n\n\n\n<p>\u00c4nnu en art som \u00e4r p\u00e5 frammarsch i Sverige \u00e4r kajan. Den kl\u00e4ttrar i \u00e5r fr\u00e5n plats 10 till plats 7 p\u00e5 topplistan, och i n\u00e5gon man \u00e5terspeglar det nog att den \u00f6kar \u00e4ven som h\u00e4ckf\u00e5gel i landet. Enligt alldeles f\u00e4rska ber\u00e4kningar \u00e4r den numera den klart talrikaste kr\u00e5kf\u00e5geln i landet med fler \u00e4n 300&nbsp;000 h\u00e4ckande par.<\/p>\n\n\n\n<p>D\u00e4remot ser det fortfarande dystert ut f\u00f6r v\u00e5ra tv\u00e5 sorgebarn vid f\u00e5gelmatningarna, gr\u00f6nfinken och gulsparven. De h\u00e5ller sig n\u00e4tt och j\u00e4mnt kvar bland de tio talrikaste (gr\u00f6nfink nr 8 och gulsparv nr 10), men det ska j\u00e4mf\u00f6ras med de f\u00f6rsta \u00e5ren d\u00e5 b\u00e5da arterna h\u00f6rde till de allra talrikaste. Orsakerna till tillbakag\u00e5ngen \u00e4r i gr\u00f6nfinkens fall en sjukdom kallad gulknopp. Denna sjukdom kan ha bidragit \u00e4ven till gulsparvens minskning, men i dess fall handlar det \u00e4ven om att l\u00e4mpliga livsmilj\u00f6er f\u00f6rsvinner i jordbrukslandskapet.<\/p>\n\n\n\n<p>De regionala sammanst\u00e4llningarna kan j\u00e4mf\u00f6ras med f\u00f6ljande topplista f\u00f6r landet i stort:<\/p>\n\n\n\n<p>(Inom parentes anges f\u00f6rra \u00e5rets placering)<\/p>\n\n\n\n<p>1. Talgoxe (1)<\/p>\n\n\n\n<p>2. Bl\u00e5mes (3)<\/p>\n\n\n\n<p>3. Pilfink (5)<\/p>\n\n\n\n<p>4. Domherre (4)<\/p>\n\n\n\n<p>5. Skata (7)<\/p>\n\n\n\n<p>6. Koltrast (6)<\/p>\n\n\n\n<p>7. Kaja (10)<\/p>\n\n\n\n<p>8. Gr\u00f6nfink (9)<\/p>\n\n\n\n<p>9. Gulsparv (8)&nbsp;&nbsp;&nbsp; &nbsp;<\/p>\n\n\n\n<p>10. Gr\u00e5sparv (11)<\/p>\n\n\n\n<p><strong>J\u00e4mtlands l\u00e4n<\/strong><\/p>\n\n\n\n<p>Domherren \u00e4r den klart talrikaste g\u00e4sten vid f\u00e5gelmatningarna i inte enbart J\u00e4mtlands l\u00e4n utan i st\u00f6rre delen av Norrland detta \u00e5r. I just J\u00e4mtland och H\u00e4rjedalen har detta g\u00e4llt under m\u00e5nga \u00e5r, men nu har allts\u00e5 domherren tagit \u00f6ver t\u00e4tpositionen \u00e4ven i V\u00e4sternorrland, V\u00e4sterbotten och Norrbottens l\u00e4n. En anledning till att det varit s\u00e5 gott om domherrar de senaste vintrarna \u00e4r att det g\u00e5r bra f\u00f6r denna vackra fink i Sverige. Enligt en ny ber\u00e4kning, som baseras p\u00e5 Svensk f\u00e5geltaxerings mer vetenskapliga inventeringar, har domherren \u00f6kat med n\u00e4rmare 60 procent i norra Sverige de senaste 15 \u00e5ren. Just i vinter har den dessutom gynnats av det varit gott om r\u00f6nnb\u00e4r. R\u00f6nnb\u00e4rens k\u00e4rnor \u00e4r n\u00e4mligen uppskattad mat f\u00f6r en domherre.<\/p>\n\n\n\n<p>\u00c4ven sidensvansen \u00e4r f\u00f6rtjust i r\u00f6nnb\u00e4r, men d\u00e5 handlar det i st\u00e4llet om fruktk\u00f6ttet. Denna vinter har m\u00e5nga sidensvansar dr\u00f6jt sig kvar i J\u00e4mtlands l\u00e4n till skillnad fr\u00e5n f\u00f6rra \u00e5ret d\u00e5 det endast rapporterades 18 sidensvansar i hela l\u00e4net under r\u00e4kningen. I \u00e5r handlar det om m\u00e5ngdubbelt fler. N\u00e4ra alla rapporter kommit in, kan det nog komma att r\u00f6ra sig om 30 g\u00e5nger s\u00e5 m\u00e5nga.<\/p>\n\n\n\n<p>I vanlig ordning placerar sig gr\u00e5siskan h\u00f6gt i J\u00e4mtlands l\u00e4n. I det fallet sticker J\u00e4mtlands l\u00e4n ut. I \u00f6vriga landet varierar gr\u00e5siskans upptr\u00e4dande kraftigt fr\u00e5n \u00e5r till \u00e5r. Vissa \u00e5r kan den ligga i topp, andra \u00e5r \u00e5terfinns den l\u00e5ngt ner i listan. Detta oregelbundna upptr\u00e4dande beror p\u00e5 att gr\u00e5siskan ibland tvingas utvandra p\u00e5 grund av f\u00f6dobrist. En mycket viktig vinterf\u00f6da \u00e4r bj\u00f6rkfr\u00f6n och m\u00f6jligen \u00e4r tillg\u00e5ngen p\u00e5 bj\u00f6rkfr\u00f6n stabilare i J\u00e4mtland med mycket fj\u00e4llbj\u00f6rkskog \u00e4n i \u00f6vriga landet.<\/p>\n\n\n\n<p>Gl\u00e4djande \u00e4r att den lilla mesen talltitan ser ut att h\u00e5lla st\u00e4llningarna i J\u00e4mtlands l\u00e4n. Det \u00e4r en art som g\u00e5r tillbaka i stora delar av landet.<\/p>\n\n\n\n<p>1. Domherre<\/p>\n\n\n\n<p>2. Talgoxe<\/p>\n\n\n\n<p>3. Gr\u00e5siska<\/p>\n\n\n\n<p>4. Bl\u00e5mes<\/p>\n\n\n\n<p>5. Skata<\/p>\n\n\n\n<p>6. Sidensvans<\/p>\n\n\n\n<p>7. Pilfink<\/p>\n\n\n\n<p>8. N\u00f6tv\u00e4cka<\/p>\n\n\n\n<p>9. Talltita<\/p>\n\n\n\n<p>10. N\u00f6tskrika<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>\u00c5rets upplaga av den stora f\u00e5gelr\u00e4kningen Vinterf\u00e5glar inp\u00e5 knuten \u00e4r nu slut, men \u00e4nnu \u00e5terst\u00e5r f\u00f6r n\u00e5gra att s\u00e4nda in sina rapporter. F\u00f6ljande sammanst\u00e4llning gjordes under vid 19-tiden m\u00e5ndagen 27 januari. Sedan dess kan mindre \u00e4ndringar i ordningsf\u00f6ljden mellan f\u00e5glarna komma att ske, men de \u00e4r marginella. Den allra senaste statistiken finns h\u00e4r:&nbsp;https:\/\/vinterfaglar.se\/stats Detta \u00e4r [&hellip;]<\/p>\n","protected":false},"author":3,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[1],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.jorf.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/4235"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.jorf.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.jorf.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.jorf.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/3"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.jorf.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=4235"}],"version-history":[{"count":3,"href":"https:\/\/www.jorf.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/4235\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":4238,"href":"https:\/\/www.jorf.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/4235\/revisions\/4238"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.jorf.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=4235"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.jorf.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=4235"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.jorf.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=4235"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}