Fj\u00e4llens f\u00e5glar. Martin arbetar p\u00e5 Lunds universitet och \u00e4r en av de ansvariga f\u00f6r Svensk
f\u00e5geltaxering, som driver ett flertal nationella milj\u00f6\u00f6vervaknings- och inventeringsprogram.
Dessa program har p\u00e5g\u00e5tt under flera decennier med syfte utl\u00e4sa populationstrender f\u00f6r
olika arter. I fj\u00e4llen finns det ett bra statistikunderlag fr\u00e5n de senaste 20 \u00e5ren.
Martins f\u00f6redrag h\u00f6ll sig huvudsakligen runt 34 arter d\u00e4r minst 70 % av den svenska
populationen finns i fj\u00e4llv\u00e4rlden. F\u00f6rutom nationella trender s\u00e5 visade Martin ocks\u00e5 regionala
trender genom anv\u00e4ndning av data fr\u00e5n de nationella standardrutterna och \u00c5nnsj\u00f6ns
f\u00e5gelstations fj\u00e4llf\u00e5gelrutter. Martin gjorde ocks\u00e5 j\u00e4mf\u00f6relser med LUVRE-projektet i
Ammarn\u00e4s d\u00e4r det har genomf\u00f6rts omfattande fj\u00e4llinventeringar i \u00f6ver 60 \u00e5r.
Nationellt sett visar trenderna f\u00f6r de 34 arterna att 29 % har \u00f6kat, 27 % minskat och 44 %
inte haft n\u00e5gon tydlig trend de senaste 10 \u00e5ren. F\u00f6r 20 \u00e5r \u00e4r f\u00f6rdelningen j\u00e4mn \u00f6ver de tre
kategorierna. Regionalt \u00e4r trenderna ganska likartade men det mindre statistikunderlaget g\u00f6r
det sv\u00e5rare att utl\u00e4sa tydliga trender. Inom LUVRE har 46 % av arterna \u00f6kat i antal de
senaste 50 \u00e5ren! Sammantaget har fj\u00e4llens arter klarat sig r\u00e4tt bra, \u00e4ven om det naturligtvis
finns arter som utg\u00f6r undantag. Vissa arter fluktuerar kraftigt mellan olika \u00e5r men har en
stabil trend \u00f6ver tid. Ett exempel \u00e4r riporna d\u00e4r jakttryck och m\u00e4ngden rovdjur \u00e4r exempel p\u00e5
indirekta faktorer som kan p\u00e5verka populationsstorleken enstaka \u00e5r. Men den enligt forskning
mest betydande faktorn \u00e4r v\u00e4derleken under perioden n\u00e4r kycklingarna \u00e4r sm\u00e5.
Martin ber\u00f6rde \u00e4ven framtiden f\u00f6r fj\u00e4llens f\u00e5glar och vilka potentiella hot som finns.
Fj\u00e4llv\u00e4rlden \u00e4r fortfarande kanske den minst exploaterade milj\u00f6n i Sverige. Fr\u00e5gor om
renbete, turisttryck och gruvdrift \u00e4r exempel p\u00e5 aspekter som kan p\u00e5verka fj\u00e4llens f\u00e5glar p\u00e5
sikt. Klimatf\u00f6r\u00e4ndringar skapar ocks\u00e5 skillnader i fj\u00e4llmilj\u00f6erna \u00e4ven om det g\u00e5r l\u00e5ngsamt.
Martin ber\u00e4ttade \u00e4ven mer ing\u00e5ende om Svensk f\u00e5geltaxerings arbete och uppmanade fler att bli inventerare i J\u00e4mtland. Olika inventeringsformer inneb\u00e4r olika stor arbetsinsats och
tids\u00e5tg\u00e5ng. Allt fr\u00e5n st\u00f6rre delen av en dag till 10-15 minuter. I vissa fall kan ers\u00e4ttning utg\u00e5
\u00e4ven om det har minskat p\u00e5 senare \u00e5r i och med minskade budgetmedel. Mer g\u00e5r att l\u00e4sa p\u00e5
svensk f\u00e5geltaxerings hemsida: https:\/\/www.fageltaxering.lu.se\/<\/p>\n\n\n\n
![\"\"](\"https:\/\/www.jorf.se\/wp-content\/uploads\/2024\/02\/20240210_134525-1-scaled.jpg\")
<\/a><\/a><\/a>Referat av Daniel Hedenbo I samband med JORF:s \u00e5rsm\u00f6te den 10 februari h\u00f6ll Martin Green ett f\u00f6redrag p\u00e5 tematFj\u00e4llens f\u00e5glar. Martin arbetar p\u00e5 Lunds universitet och \u00e4r en av de ansvariga f\u00f6r Svenskf\u00e5geltaxering, som driver ett flertal nationella milj\u00f6\u00f6vervaknings- och inventeringsprogram.Dessa program har p\u00e5g\u00e5tt under flera decennier med syfte utl\u00e4sa populationstrender f\u00f6rolika arter. I fj\u00e4llen […]<\/p>\n","protected":false},"author":3,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[32],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.jorf.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/3871"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.jorf.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.jorf.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.jorf.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/3"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.jorf.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=3871"}],"version-history":[{"count":12,"href":"https:\/\/www.jorf.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/3871\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":3907,"href":"https:\/\/www.jorf.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/3871\/revisions\/3907"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.jorf.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=3871"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.jorf.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=3871"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.jorf.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=3871"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}