2012-09-03<\/p>\n
Myndighetsn\u00e4mnden i H\u00e4rjedalens kommun<\/p>\n
<\/p>\n
Yttrande \u00f6ver detaljplan f\u00f6r \u00d6rndalen, H\u00e5n 26:1, Kvisth\u00e5n 1:11 m fl H\u00e4rjedalens kommun, J\u00e4mtlands l\u00e4n<\/p>\n
Naturskyddsf\u00f6reningen i J\u00e4mtland- H\u00e4rjedalen yrkar p\u00e5 att den planerade utbyggnaden i \u201d\u00d6rndalen\u201d, Skorvdalen inte ska genomf\u00f6ras och att bolagets ans\u00f6kan till alla delar ska avsl\u00e5s.<\/p>\n
Kungs\u00f6rn:
\nPersoner verksamma i f\u00f6reningarna, kunniga inom omr\u00e5det \u00f6rn, har under m\u00e5nga \u00e5r k\u00e4nt till att Skorvdalen har utgjort centrum f\u00f6r ett kungs\u00f6rnrevir och att flera h\u00e4ckningar genomf\u00f6rts i dalg\u00e5ngen under \u00e5rens lopp. I bolagets milj\u00f6konsekvensbeskrivning framg\u00e5r ocks\u00e5 att tv\u00e5 gamla bon p\u00e5tr\u00e4ffats i dalg\u00e5ngen i n\u00e4ra anslutning till planomr\u00e5det (600 resp. 1000 meter fr\u00e5n skidnedfarter). Dessutom har troligen en h\u00e4ckning genomf\u00f6rts under 2012. Detta i ett hittills ok\u00e4nt bo i den \u00f6stra delen av dalg\u00e5ngen. Av rapporten framg\u00e5r att vid den genomf\u00f6rda kungs\u00f6rnsinventeringen 2012 observerades kungs\u00f6rn vid hela 44 olika tillf\u00e4llen och att spelmarkeringar observerats flera g\u00e5nger under inventeringen. Observationerna bekr\u00e4ftar tidigare iakttagelser att Skorvdalen utg\u00f6r centrum f\u00f6r ett revir med ett mycket aktivt kungs\u00f6rnspar.<\/p>\n
Kungs\u00f6rn har ett starkt skydd i en rad nationella och internationella lagar och konventioner. F\u00f6rutom att arten \u00e4r r\u00f6dlistad (hotkategori NT) \u00e4r den fridlyst enligt 4 \u00a7 artskyddsf\u00f6rordningen (2007:845) och enligt denna paragraf \u00e4r det f\u00f6rbjudet att avsiktligt st\u00f6ra kungs\u00f6rn, s\u00e4rskilt under parnings- uppf\u00f6dnings- och \u00f6vervintringsperioder liksom att avsiktligt skada eller f\u00f6rst\u00f6ra artens fortplantningsomr\u00e5den eller viloplatser.<\/p>\n
P\u00e5 EU-niv\u00e5 finns kungs\u00f6rn upptagen i f\u00e5geldirektivets (2009\/147\/EG) Bilaga 1. F\u00f6r arter upptagna i denna bilaga ska s\u00e4rskilda \u00e5tg\u00e4rder f\u00f6r bevarandet av deras livsmilj\u00f6 vidtas f\u00f6r att s\u00e4kerst\u00e4lla deras \u00f6verlevnad och fortplantning inom det omr\u00e5de d\u00e4r de f\u00f6rekommer. Enligt artikel 4 och Bilaga 1 \u00e5l\u00e4ggs medlemsl\u00e4nderna att utse s\u00e4rskilda skyddsomr\u00e5den f\u00f6r kungs\u00f6rn. Kungs\u00f6rn \u00e4r ocks\u00e5 listad i Bernkonventionen, Bonnkonventionen och CITES. Bernkonventionen syftar till att skydda vilda djur och v\u00e4xter samt deras naturliga milj\u00f6er inom Europa. Kungs\u00f6rn \u00e4r d\u00e4r listad i bilaga II (str\u00e4ngt skyddade arter) som inneb\u00e4r att ing\u00e5ende l\u00e4nder ska vidta s\u00e4rskilt skydd f\u00f6r bevarande av arten och deras habitat. L\u00e4nderna ska exempelvis ta h\u00e4nsyn till viktiga omr\u00e5den f\u00f6r arten vid planering och exploatering.<\/p>\n
Kungs\u00f6rn \u00e4r den enda f\u00e5gelart i Sverige f\u00f6r vilken det finns ett riksdagsbeslut om miniminiv\u00e5 f\u00f6r stammen. I Sveriges sammanh\u00e5llna rovdjurspolitik (prop. 2000\/01:57) fastsl\u00e5s att kungs\u00f6rnpopulationen ska uppg\u00e5 till minst 600 \u00e5rliga h\u00e4ckningar, men att stammen ska \u00f6ka ut\u00f6ver denna niv\u00e5. D\u00e4r framg\u00e5r ocks\u00e5 att populationen ska utvecklas utan m\u00e4nsklig p\u00e5verkan och kungs\u00f6rn ska f\u00f6rekomma i artens naturliga utbredningsomr\u00e5de i landet.<\/p>\n
I Sverige finns ca 500 k\u00e4nda kungs\u00f6rnspar men antalet h\u00e4ckningar ligger l\u00e5ngt under detta antal. Under \u00e5ren 2000 \u2013 2011 har antalet registrerade h\u00e4ckningar varierat mellan 105 st. (\u00e5r 2000) och 305 st. (2011) (Viltskadecenter 2011-13). M\u00e5nga h\u00e4ckningar misslyckas: under det mycket goda kungs\u00f6rns\u00e5ret 2011 rapporterades 235 lyckade h\u00e4ckningar i landet, medan motsvarande antal 2010 var 135 lyckade h\u00e4ckningar. Prognosen f\u00f6r 2012 \u00e4r mycket dyster, ett mycket d\u00e5ligt h\u00e4ckningsresultat rapporteras fr\u00e5n bl.a. H\u00e4rjedalen (Stig Norell personliga kommentar).<\/p>\n
I milj\u00f6konsekvensbeskrivningen framg\u00e5r att bolaget vid behov kommer att verka f\u00f6r att naturv\u00e5rdsavtal ska uppr\u00e4ttas vid de aktuella bona. I detta fall skulle avtalet inneb\u00e4ra avverkningsf\u00f6rbud och tilltr\u00e4desf\u00f6rbud under h\u00e4ckningsperioden. Bolaget st\u00e4ller ocks\u00e5 i utsikt att bygga boplattformar p\u00e5 ett st\u00f6rre avst\u00e5nd fr\u00e5n etableringsomr\u00e5det.<\/p>\n
Vi h\u00e4vdar att de f\u00f6reslagna skydds\u00e5tg\u00e4rderna \u00e4r helt otillr\u00e4ckliga f\u00f6r att bevara ett kungs\u00f6rnsrevir i omr\u00e5det. Till st\u00f6d f\u00f6r detta p\u00e5st\u00e5ende framf\u00f6r vi f\u00f6ljande fakta:<\/p>\n
1. Kungs\u00f6rn \u00e4r mycket st\u00f6rningsk\u00e4nslig under h\u00e4ckningstid, i synnerhet g\u00e4ller detta perioden 1 februari \u2013 15 augusti (se t.ex. \u201d\u00c5tg\u00e4rdsprogram f\u00f6r kungs\u00f6rn 2011-2015\u201d). Rapport 6430. Naturv\u00e5rdsverket 2011). Denna tid sammanfaller med den period d\u00e5 verksamheten \u00e4r som mest intensiv, och d\u00e4rmed mest st\u00f6rande, i den typ av anl\u00e4ggning som beskrivs i detaljplanen.<\/p>\n
2. Turistorter utg\u00f6r en mycket stor st\u00f6rning f\u00f6r kungs\u00f6rnsrevir:<\/p>\n
a. Tidigare fanns ett kungs\u00f6rnrevir strax nordv\u00e4st om Vemdalsskalets skidanl\u00e4ggning (Skalpasset) och minst ett bo fanns i en av omr\u00e5dets klippbranter. Reviret \u00f6vergavs av \u00f6rnarna och detta kan s\u00e4ttas i samband med den exploatering som genomf\u00f6rdes i detta omr\u00e5de.<\/p>\n
b. Flera forskningsrapporter sl\u00e5r fast att antalet besatta kungs\u00f6rnsrevir \u00e4r l\u00e5gt runt turistdestinationer. I norra Finland fann man att n\u00e4rmast besatta kungs\u00f6rnsrevir fanns i genomsnitt 9,9 km fr\u00e5n n\u00e4rmaste turistcentra (12 unders\u00f6kta turistorter) och n\u00e4rmaste lyckade h\u00e4ckning fanns i genomsnitt 10,3 km bort (Kaisanlahti-Jokim\u00e4ki et al. 2008).<\/p>\n
Kommentar: Avst\u00e5ndet mellan Skorvdalen och Bj\u00f6rnrike \u00e4r bara ca 4 km. Detta visar hur ost\u00f6rda \u00f6rnarna hittills har varit i Skorvdalen och hur bra betingelserna \u00e4r f\u00f6r \u00f6rnarna i dalg\u00e5ngen.
\nReferens: Kaisanlahti-Jokim\u00e4ki, M.L., Jokim\u00e4ki, J., Huhta, E., Ukkola, M., Helle, P. & Ollila T. 2008. Territory occupancy and breeding success of the Golden Eagle (Aquila chrysaetos) around tourist destinations in northern Finland. Ornis Fennica 85, 2\u201312<\/p>\n
Vi har f\u00e5tt k\u00e4nnedom om att H\u00e4rjedalens kommun haft vetskap om \u00f6rnreviret i Skorvdalen och trots detta producerat en f\u00f6rdjupad \u00f6versiktsplan d\u00e4r man pekar ut dalg\u00e5ngen som l\u00e4mpligt omr\u00e5de f\u00f6r en storskalig turistanl\u00e4ggning. Detta \u00e4r minst sagt anm\u00e4rkningsv\u00e4rt! Detta f\u00f6rfarande st\u00e5r direkt i strid med g\u00e4llande lagstiftning (se ovan).<\/p>\n
Skog:
\nDen 19 juli gjorde personer verksamma inom Naturskyddsf\u00f6reningen J\u00e4mtland-H\u00e4rjedalen, kunniga inom omr\u00e5det, ett bes\u00f6k i Skorvdalen d\u00e4r de vandrade efter Skorvan uppstr\u00f6ms bron. Inventeringen visar att s\u00f6dra sidan av Skorvan har varit helt or\u00f6rd fr\u00e5n skogsbruk under modern tid. I den branta lutningen finns mycket gammal grov gran och enstaka grov gammeltall samt en del st\u00e5ende och liggande d\u00f6d ved. F\u00f6rutom detta finns \u00e4ven ett l\u00f6vinslag. Norr om Skorvan finns en ungskogsareal som forts\u00e4tter i ett gammelskogsomr\u00e5de av samma typ som s\u00f6der Skorvan.<\/p>\n
Naturskyddsf\u00f6reningen betraktar den gammelskog\/fj\u00e4llskog som finns i Skorvdalen som en stor nyckelbiotop d\u00e5 den inneh\u00e5ller alla viktiga substrat f\u00f6r biologisk m\u00e5ngfald. Vi anser d\u00e4rf\u00f6r att den ska bevaras.<\/p>\n
Naturskyddsf\u00f6reningen anser att det \u00e4r h\u00f6gst anm\u00e4rkningsv\u00e4rt att Skogsstyrelsen beviljat avverkningstillst\u00e5nd f\u00f6r 10,7 ha av denna fj\u00e4llskog d\u00e4r man efter avverkning kr\u00e4ver markberedning och plantering. Vid en avverkning och efterf\u00f6ljande markberedning finns stor risk f\u00f6r erosion vilket kommer medf\u00f6ra slambildning i Skorvan. En avverkning i omr\u00e5det kan knappast komma att genomf\u00f6ras utan att anl\u00e4gga gr\u00e4vv\u00e4gar i den branta lutningen, f\u00f6r att kunna transportera ut virket. \u00c4ven detta bidrar till att p\u00e5verka Skorvan negativt.<\/p>\n
Att enligt rekommendation, fr\u00e5n Lars-Olof Grunds Naturinventering av Skorvdalen 2007-07-23 \u2013 2007-07-26, l\u00e4mna en tr\u00e4dzon som ska anpassas efter terr\u00e4ngen p\u00e5 30 -50 m b\u00e5da sidor Skorvan anser vi inte \u00e4r tillfyllest. Att enbart undanta en relativt smal rid\u00e5 l\u00e4ngs Skorvan som skyddszon betraktar vi som helt otillfredsst\u00e4llande. Det finns \u00e4ven en rekommendation att anl\u00e4gga en naturstig l\u00e4ngs Skorvan p\u00e5 grund av dess estetiska och botaniska v\u00e4rden. \u00c4ven detta anser vi vara mycket ol\u00e4mpligt eftersom denna milj\u00f6 b\u00f6r f\u00e5 vara helt ost\u00f6rd fr\u00e5n m\u00e4nsklig p\u00e5verkan.<\/p>\n
En annan stor milj\u00f6p\u00e5verkan om exploateringsplanerna blir verklighet utg\u00f6r vattenf\u00f6rs\u00f6rjningen f\u00f6r detta enorma projekt. H\u00e4rjedalens kommun skriver sj\u00e4lva i sitt samr\u00e5dsunderlag f\u00f6r ny vattent\u00e4kt om milj\u00f6konsekvenser av uttaget:<\/p>\n
\u201dDen st\u00f6rsta negativa effekten av grundvattenuttaget bed\u00f6ms vara en minskad vattenf\u00f6ring i b\u00e4cken Skorvan som f\u00e5r st\u00f6rst effekt i samband med l\u00e5gvatten-f\u00f6ring. R\u00e4knat som \u00e5rsmedel kommer i stort sett hela grundvattenuttaget att ske p\u00e5 bekostnad av vattenf\u00f6ringen i Skorvan eftersom en l\u00e4gre grundvattenniv\u00e5 i berggrunden medf\u00f6r en s\u00e4nkning av grundvattenniv\u00e5n i jordlagren, som i sin tur medf\u00f6r ett minskat utl\u00e4ckage av grundvatten till Skorvan.\u201d<\/p>\n
Ska detta tolkas som att risk f\u00f6religger att Skorvan mer eller mindre riskerar bli torrlagd under vissa tider? Detta skulle inneb\u00e4ra \u00e4n st\u00f6rre milj\u00f6p\u00e5verkan p\u00e5 den vattenlevande faunan och \u00e4ven p\u00e5 den omkringliggande markvegetationen som till stora delar \u00e4r mycket \u00f6rtrik.<\/p>\n
En exploatering av denna or\u00f6rda fj\u00e4lldal med dess skog och dess kungs\u00f6rnar vore en katastrof och en milj\u00f6skandal.<\/p>\n
\u00d6stersund 2012-09-03<\/p>\n
Marie Andersson
\nOrdf\u00f6rande Naturskyddsf\u00f6reningen J\u00e4mtland-H\u00e4rjedalen<\/p>\n
Yttrandet st\u00f6ds av:
\nNaturskyddsf\u00f6reningens kretsar i J\u00e4mtland- H\u00e4rjedalen (V\u00e4stra H\u00e4rjedalen, Nedre H\u00e4rjedalen, \u00c5re) samt J\u00e4mtlands l\u00e4ns ornitologiska f\u00f6rening (JORF)<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
2012-09-03 Myndighetsn\u00e4mnden i H\u00e4rjedalens kommun Yttrande \u00f6ver detaljplan f\u00f6r \u00d6rndalen, H\u00e5n 26:1, Kvisth\u00e5n 1:11 m fl H\u00e4rjedalens kommun, J\u00e4mtlands l\u00e4n Naturskyddsf\u00f6reningen i J\u00e4mtland- H\u00e4rjedalen yrkar p\u00e5 att den planerade utbyggnaden i \u201d\u00d6rndalen\u201d, Skorvdalen inte ska genomf\u00f6ras och att bolagets ans\u00f6kan till alla delar ska avsl\u00e5s. Kungs\u00f6rn: Personer verksamma i f\u00f6reningarna, kunniga inom omr\u00e5det \u00f6rn, […]<\/p>\n","protected":false},"author":3,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[21],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.jorf.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/1665"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.jorf.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.jorf.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.jorf.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/3"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.jorf.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=1665"}],"version-history":[{"count":3,"href":"https:\/\/www.jorf.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/1665\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":1696,"href":"https:\/\/www.jorf.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/1665\/revisions\/1696"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.jorf.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=1665"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.jorf.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=1665"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.jorf.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=1665"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}