{"id":18,"date":"2009-12-01T20:10:36","date_gmt":"2009-12-01T19:10:36","guid":{"rendered":"http:\/\/www.jorf.se\/wordpress\/?page_id=18"},"modified":"2016-02-21T12:38:56","modified_gmt":"2016-02-21T11:38:56","slug":"18-2","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/www.jorf.se\/?page_id=18","title":{"rendered":"IBA, Important Bird Area"},"content":{"rendered":"

\u00c5nnsj\u00f6n-Storlien: f\u00e5gelliv i v\u00e4rldsklass<\/strong><\/p>\n

Omr\u00e5det kring \u00c5nnsj\u00f6n och Storlien finns sedan v\u00e5ren 2000 upptaget i en omfattande internationell sammanst\u00e4llning av nyckelomr\u00e5den f\u00f6r Europas f\u00e5gelliv. Bland annat rankas omr\u00e5dets best\u00e5nd av dubbelbeckasin och fj\u00e4llripa som globalt betydelsefullt.<\/p>\n

Vad \u00e4r IBA? Den internationella samarbetsorganisationen BirdLife International driver sedan omkring 20 \u00e5r ett program f\u00f6r att identifiera och skydda ett n\u00e4tverk av viktiga f\u00e5gellokaler (Important Bird Areas, IBA). F\u00f6r varje f\u00e5gelart ska det finnas skyddade omr\u00e5den d\u00e4r arten kan h\u00e4cka, ansamlas vid flyttning och \u00f6vervintra.<\/p>\n

Omr\u00e5dena identifieras utifr\u00e5n strikt vetenskapliga kriterier och ett internationellt perspektiv. Tanken \u00e4r att n\u00e4tverket av IBA ska vara ett minimikrav f\u00f6r att garantera varje f\u00e5gelarts \u00f6verlevnad. Om ett IBA skulle f\u00f6rst\u00f6ras, s\u00e5 f\u00f6rloras en oproportionerligt stor del av artens totala population.<\/p>\n

Att ett omr\u00e5de utses till IBA ger inget formellt (juridiskt) skydd \u00e5t omr\u00e5det. Utn\u00e4mningen kan d\u00e4remot anv\u00e4ndas som argument i diskussioner med myndigheter och mark\u00e4gare f\u00f6r att ett omr\u00e5de ska avs\u00e4ttas som tex f\u00e5gelskyddsomr\u00e5de eller naturreservat.<\/p>\n

Hur identifieras IBA? F\u00f6r varje f\u00e5gelart f\u00f6rs\u00f6ker lokalt engagerade ornitologer hitta omr\u00e5den som uppfyller vissa kriterier. F\u00f6reslagna omr\u00e5den sammanst\u00e4lls av nationella koordinatorer och sammanst\u00e4llningen skickas sedan till BirdLife International f\u00f6r slutlig utv\u00e4rdering. BirdLife International har sammanst\u00e4llt kriterier f\u00f6r varje arts status p\u00e5 tre niv\u00e5er; globalt, europeiskt eller inom EU. Ett omr\u00e5de m\u00e5ste hysa ett visst minimiantal par eller individer f\u00f6r att kunna bli ett IBA.<\/p>\n

Detta f\u00f6rfarings\u00e4tt ska garantera att samtliga IBA utses p\u00e5 j\u00e4mf\u00f6rbara grunder, och att betydelsen av varje IBA s\u00e4tts in i ett st\u00f6rre sammanhang.<\/p>\n

\u00c5nnsj\u00f6n-Storlien Omr\u00e5det kring \u00c5nnsj\u00f6n och Storlien \u00e4r ett av Sveriges f\u00f6r n\u00e4rvarande 63 IBA. Det \u00e4r det tredje st\u00f6rsta med en yta p\u00e5 cirka 90 000 ha. Enligt kriterierna fr\u00e5n BirdLife International s\u00e5 \u00e4r \u00c5nnsj\u00f6n-Storlien ett, internationellt sett, betydelsefullt omr\u00e5de f\u00f6r 26 olika f\u00e5gelarter. Utav dessa anses omr\u00e5det vara av global vikt f\u00f6r elva arter, bland annat dubbelbeckasin och fj\u00e4llripa.<\/p>\n

Den uppskattade stammen av fj\u00e4llripa anses utg\u00f6ra minst en procent av v\u00e4rldens best\u00e5nd. Dubbelbeckasinen uppfyller det h\u00f6gsta kriteriet som i fri \u00f6vers\u00e4ttning lyder ”Lokalen h\u00e5ller regelbundet ett betydelsefullt antal individer av en globalt hotad art, eller art med globalt skyddsintresse”.<\/p>\n

Den svenska fj\u00e4llkedjan anses utg\u00f6ra en f\u00f6rl\u00e4ngning av den arktiska tundran fr\u00e5n ryska Ishavskusten. M\u00e5nga av arterna f\u00f6r vilka omr\u00e5det vid \u00c5nnsj\u00f6n-Storlien utg\u00f6r ett IBA kategoriseras som arktiska eller tundralevande, och omr\u00e5det f\u00e5r f\u00f6r dessa arter IBA-status p\u00e5 grund av att det hyser ”en betydelsefull ansamling av arter vars h\u00e4ckningsomr\u00e5de helt eller delvis begr\u00e4nsar sig till denna naturtyp”.<\/p>\n

Det ska noteras att uppgifterna om de olika arternas best\u00e5nd \u00e4r l\u00e4mnade av lokala ornitologer, men den objektiva utv\u00e4rderingen gjorts av BirdLife International. Tyv\u00e4rr \u00e4r m\u00e5nga av fj\u00e4llf\u00e5glarna sv\u00e5rinventerade och sifferuppgifterna \u00e4r d\u00e4rf\u00f6r inte helt s\u00e4kra. En viktig uppgift f\u00f6r \u00c5nnsj\u00f6ns F\u00e5gelstation och andra ornitologiska organisationer i regionen \u00e4r att under de kommande \u00e5ren f\u00f6rs\u00f6ka samla in s\u00e4krare uppgifter f\u00f6r dessa arter.<\/p>\n

En annan viktig uppgift \u00e4r att identifiera nya omr\u00e5den som har potential att klassificeras som IBA. De norra delarna av Sverige \u00e4r klart underrepresenterade i sammanst\u00e4llningen. Detta beror delvis p\u00e5 brist p\u00e5 data, men ocks\u00e5 p\u00e5 att f\u00e5gellivet \u00e4r t\u00e4mligen utspritt i norra Sveriges skogs- och fj\u00e4llmilj\u00f6er och lokaler med h\u00f6g koncentration av vissa arter inte existerar i n\u00e5gon st\u00f6rre omfattning.<\/p>\n

F\u00f6r n\u00e4rvarande syns inga st\u00f6rre hot mot f\u00e5gellivet i \u00c5nnsj\u00f6-Storlien-omr\u00e5det. Det legala skyddet \u00e4r redan idag t\u00e4mligen gott. N\u00e5gra k\u00e4rnlokaler (Enans delta, Halsn\u00e4set, Topptj\u00e4rn) \u00e4r f\u00e5gelskyddsomr\u00e5den. Delar av omr\u00e5det ing\u00e5r i V\u00e5l\u00e5dalens naturreservat. Stora delar av omr\u00e5det har skydd genom EU:s f\u00e5gelskyddsdirektiv genom att vara sk Special Protection Area (SPA) och \u00c5nnsj\u00f6n finns med p\u00e5 Ramsar-konventionens lista \u00f6ver v\u00e4rdefulla v\u00e5tmarker.<\/p>\n

K\u00e4lla: Heath, M. F. and Evans, M. I., eds. (2000) Important Bird Areas in Europe: Priority sites for conservation. 2 vols. Cambridge, UK: BirdLife International (BirdLife Conservation Series No. 8).<\/p>\n

N\u00e5gra korta fakta om IBA:<\/p>\n