Projekt Jaktfalk 2011
4 januari 2012Ulla Falkdalen 1 kommentar »Jaktfalkåret började med en stor konferens i Boise, USA i början av februari. Konferensen Gyrfalcons and Ptarmigan in a changing world hade lockat över hundra deltagare från olika länder och där deltog flertalet av världens jaktfalkforskare och även en del ripforskare. Det hölls många intressanta föredrag som publiceras i konferensens omfattande rapport som är åtkomlig på Peregrine Funds hemsida. http://www.peregrinefund.org/subsites/conference-gyr/proceedings/index.html.
Deltagare i konferensen Gyrfalcons and Ptarmigan in a changing world. Foto: Peregrine Fund
De nordiska länderna representerades av Olafur Nielsen, Island, Pertti Koskimies Finland, Kenneth Johansen, Arve Oestlyngen, Trond Johnsen och Torgeir Nygård, Norge samt Tomas Bergström och jag från Sverige. Torgeir Nygård presenterade resultaten från vår sändarstudie på unga jaktfalkar i Jämtland och jag höll ett föredrag om Projekt Jaktfalk samt redovisade en analys som jag och Maria Hörnell Willebrand gjort av jaktfalkens häckningsresultat jämfört med ripbestånden i länet, perioden 1996 – 2010. Vi kommer att följa upp analysen på jaktfalk och ripa med en mer utförlig artikel i en annan vetenskaplig tidskrift, förhoppningsvis under 2012.
Resultaten från jaktfalkprojektets årliga inventeringar visade att jaktfalkarna i Jämtlands län följde en treårig cykel under den aktuella perioden. Ett toppår med många jaktfalkungar följdes av många besatta jaktfalkrevir tre år senare, när jaktfalkarna blivit könsmogna. Detta sammanhang var vi redan medvetna om. Det speciellt intressanta med analysen var att vi kunde visa att man kan förutspå jaktfalkens häckningsframgång genom att se på hur många ripkycklingar som finns hösten dessförinnan. Dalripan har låg vinterdödlighet, så många unga ripor gynnar jaktfalkens kondition under vintern och därmed förmåga att gå till häckning.
Projekt Jaktfalks inventerar jaktfalk både i Jämtlandsfjällen och Härjedalsfjällen och dessutom i gränstrakterna mot angränsade län och Norge. Vi räknar med att det i länet finns mellan 31–55 jaktfalkrevir. Minimisiffran står för antalet besatta revir under ett och samma år och maximumsiffran är antalet revir som varit besatta åtminstone en gång under perioden 1996-2010. Tack vare åratal av inventeringsinsatser av projektets medarbetare har vi också kunnat visa att vissa jaktfalkrevir är oerhört produktiva och viktiga för jaktfalkbeståndet. 14% av jaktfalkreviren producerade hela 50 % av ungarna! Sådana revir är extra viktiga att värna om.
Under 2011 var 23 revir besatta och i 17 av dem blev det lyckade häckningar. Det var 54 ungar som kom på vingarna. Antalet ungar per besatt revir blev i år 2,35 och per lyckad häckning 3,18.
Under 2011 var vi hela 19 personer som inventerade jaktfalk på ideell basis i länet. Vi har också fått rapporter från länsstyrelsens naturbevakare som kontrollerat några boplatser i samband med övriga arbetsuppgifter och rovdjursinventeringar i fjällen. Projekt Jaktfalk har även i år bidragit med uppgifter och inventeringsinsatser i de områden som omfattas av Naturvårdsverkets Åtgärdsprogram för jaktfalk.
Fjällområdet är stort och det är oftast långt mellan de olika jaktfalkreviren. Projektet är beroende av många fjällvana ornitologer som kan inventera på skidor i april och/eller till fots i juni. Jag hoppas också få in rapporter om alla jaktfalkobservationer som görs i fjällområdet. Det är även värdefullt om det kan dokumenteras färgringar. Under en period försedde vi jaktfalkungar med färgringar som möjliggör identifiering av individer. Dessa ungar är nu könsmogna och kan finnas bland de häckande paren. Färgringarna kan ha olika färger, blå, röda, lila eller svarta har använts i vårt län. Varje ring har en kod bestående av en bokstav och en siffra. Den som kan avläsa koden på en jaktfalk med tubkikare eller fotografera ringen så den kan tydas i efterhand på dataskärmen, kan förvänta sig en belöning som tack!
Slutligen kan det nämnas att Projekt Jaktfalk uppmärksammades av Svenska Fjällklubben som har en artikel om projektet i sin tidning Fjället nr 4-2011. Det är bra att få chans att sprida information till folk som ofta vistas i fjällen om hur känsliga jaktfalkarna är under häckningstiden. Speciellt under ruvningstiden i april riskerar jaktfalken att skrämmas från äggen av skidåkare eller skoteråkare som ofta omedvetet vistas alltför nära boplatserna. Det händer tyvärr då och då att folk väljer att sitta och sola sig och fika i timtal under samma bergsbrant som jaktfalken häckar i, och det är inte alla som noterar att de faktiskt skrämmer en rovfågel därifrån, speciellt som vissa jaktfalkindivider kan lämna boet och flyga därifrån ganska obemärkta. När folket har lämnat platsen och jaktfalken återkommer kan äggen ha kallnat och häckningen spolierats. Hoppas fler tänker på den risken under årets fjällturer och låter bli att vistas nära klippbranter som åtminstone delvis är snöfria och ser ut att passa för rovfåglar att häcka i.
Många varma tack till alla som medverkat i fältarbetet eller rapporterat enstaka observationer: Bengt Warensjö, Janne Eriksson, Alf Nordin, Lars Falkdalen Lindahl, Monica Höjerslev, Torgeir Nygård, Tomas Bergström, Benckt Aspman, Katie Andrle, Meera Lee Sethi, Mia Wallin, Dan Fritzon, Dag Lindmark, Joachim Björkman, Pontus Wennesjö, Benny Paulsson, Niklas Holmedahl, Johan Råghall, Jennie Wadman, Fredrik Adolfsson, Mikael Karlsson samt Länsstyrelsens naturbevakare Alf Kjellström, Christer Edsholm, Lars Liljemark och Bert-Ivan Mattsson.
Stor tack också till finansiärerna! Projektet har i år erhållit ekonomiska medel från Alvins fond och Sveriges Ornitologiska Förening. Den genomgång och analys av ripdata och jaktfalkresultat som genomfördes av Maria Hörnell Willebrand och undertecknad finansierades med medel ur Viltvårdsfonden, Naturvårdsverket.
Ulla Falkdalen/Projektledare
Tags: Jaktfalk