{"id":239,"date":"2009-03-26T16:41:12","date_gmt":"2009-03-26T15:41:12","guid":{"rendered":"http:\/\/www.jorf.se\/?p=239"},"modified":"2009-12-12T17:09:47","modified_gmt":"2009-12-12T16:09:47","slug":"synpunkter-pa-samradshandling-for-vindkraftsparkerna-pa-bjorkhojden-och-bjorkvattnet-i-solleftea-och-ragunda-kommuner","status":"publish","type":"post","link":"http:\/\/www.jorf.se\/?p=239","title":{"rendered":"Yttrande ang\u00e5ende vindkraftsparkerna p\u00e5 Bj\u00f6rkh\u00f6jden och Bj\u00f6rkvattnet i Sollefte\u00e5 och Ragunda kommuner"},"content":{"rendered":"<p><strong>Synpunkter p\u00e5 Statkraft och SCA-Vinds samr\u00e5dshandling f\u00f6r vindkrafts-parkerna p\u00e5 Bj\u00f6rkh\u00f6jden och Bj\u00f6rkvattnet i Sollefte\u00e5 och Ragunda kommuner.<\/strong><\/p>\n<p>\u00c5ngermanlands Ornitologiska f\u00f6rening (\u00c5OF) och J\u00e4mtlands l\u00e4ns Ornitologiska f\u00f6rening (JoRF) har l\u00e4st igenom samr\u00e5dshandlingen f\u00f6r de rubricerade vindkraftsparkerna och avger i detta l\u00e4ge f\u00f6ljande yttrande till Er.<\/p>\n<p>Kungs\u00f6rnsgrupperna i V\u00e4sternorrland och J\u00e4mtland har genom \u00c5OF varit med s\u00e5 tidigt som man bara kan i denna process och till konsultf\u00f6retaget Sweco Energuide AB delgett synpunkter och kunskap kring kungs\u00f6rnsf\u00f6rekomst i hela det stora omr\u00e5det i Sollefte\u00e5 och Str\u00f6msunds kommuner d\u00e4r Statkraft och SCA Vind planerar f\u00f6r vindkraft. Detta har ocks\u00e5 resulterat i att bolaget genom Limno Natur (B G Carlsson) har utf\u00f6rt inventeringar av kungs\u00f6rn fr\u00e4mst i J\u00e4mtland d\u00e4r kunskapen varit bristf\u00e4llig. \u00c5OF har som f\u00f6rening ocks\u00e5 sj\u00e4lva varit delaktiga i inventering av kungs\u00f6rn \u00e5t Sollefte\u00e5 kommun under vintern, v\u00e5ren och sommaren 2008 f\u00f6r att uppt\u00e4cka \u00f6rnrevir och hitta bon och boomr\u00e5den.<\/p>\n<p>N\u00e4r det g\u00e4ller de f\u00f6reslagna omr\u00e5dena p\u00e5 Bj\u00f6rkh\u00f6jden och Bj\u00f6rkvattnet s\u00e5 delgav vi muntligen vid den allra f\u00f6rsta kontakten med Sweco Energuide att det finns ett \u00f6rnpar och ett bo i omr\u00e5det. Detta f\u00f6r att ge detta \u00f6rnpar ett skydd s\u00e5 att vindkraftverk inte placeras i n\u00e4rheten av \u00f6rnparets centrum. N\u00e4r vi nu studerar den samr\u00e5dshandlingen som blivit inl\u00e4mnad finner vi att det skydd p\u00e5 en km till \u00f6rnrevirets centrum inte \u00e4r tillr\u00e4ckligt. Avgr\u00e4nsningen av vindkraftsparkerna har ist\u00e4llet ut\u00f6kats fr\u00e5n den ursprungliga avgr\u00e4nsningen och sammantaget har fler vindkraftverk lagts till.<\/p>\n<p>Detta \u00f6rnpar, som 2008 h\u00e4ckade och fick ut en unge, kommer nu att till mer \u00e4n tv\u00e5 tredjedelar f\u00e5 sitt revir inom de f\u00f6reslagna vindkraftsparkerna. Fr\u00e5n boet kommer paret att som n\u00e4rmast st\u00f6ta p\u00e5 vindsnurrar inom 1 km i alla v\u00e4derstreck. D\u00e4rtill f\u00f6rl\u00e4ggs vindkraftverk till bergsh\u00f6jder och bergsryggar som det visat sig att \u00f6rnarna anv\u00e4nder frekvent f\u00f6r f\u00f6rflyttningar. \u00d6rnarna nyttjar den termik och de uppvindar som bildas h\u00e4r. (Bara den kunskapen att det bl\u00e5ser oj\u00e4mna och f\u00f6r vindkraften \u201dfelriktade\u201d vindar vore, tycker vi, tillr\u00e4ckligt f\u00f6r att undvika vindsnurror h\u00e4r).<\/p>\n<p>Det \u00f6rnpar som v\u00e5r oro avser har en uppskattad revirstorlek p\u00e5 ca 75-80 km2 enligt Limno Natur. I den ursprungliga f\u00f6rsta avgr\u00e4nsningen som redovisades fr\u00e5n f\u00f6retaget s\u00e5 skulle de b\u00e5da vindkrafts-omr\u00e5den f\u00f6r detta \u00f6rnpar inneb\u00e4ra en habitatf\u00f6rlust p\u00e5 37 km2 d.v.s  48 % av reviret. I det nya f\u00f6rslaget, med den kunskap som bolaget haft om denna bolokal, har man ut\u00f6kat omr\u00e5det i denna del till 50 km2 d.v.s  65 % av \u00f6rnreviret. I princip tv\u00e5 tredjedelar av \u00f6rnreviret \u00f6verlappas s\u00e5ledes av de f\u00f6reslagna vindkraftsparkerna. Huvudargumentationen fr\u00e5n bolaget \u00e4r att vindm\u00e4tningar visat att det bl\u00e5ser bra h\u00e4r.<\/p>\n<p>Ett \u00f6rnpar som tappar tv\u00e5 tredjedelar av sitt revir- och f\u00f6dos\u00f6ksomr\u00e5de har i princip inga m\u00f6jligheter att \u00f6verleva och kunna reproducera sig i ett s\u00e5dant landskap. Risken att kollidera med vindkraftverk \u00e4r uppenbar f.f.a. f\u00f6r de verk som ligger inom 2-2,5 km fr\u00e5n boomr\u00e5det. D\u00f6dligheten f\u00f6r de vuxna \u00f6rnarna och deras ungar kan f\u00f6rv\u00e4ntas stiga.<br \/>\n\u00c4nnu mer bekymmersamt \u00e4r den habitatf\u00f6rlust som sker f\u00f6r \u00f6rnarna. Skotska studier (Walker, D. m.fl.) visar att kungs\u00f6rn undviker att g\u00e5 in vindkraftsparker och ocks\u00e5 p\u00e5 utebliven reproduktion. Det inneb\u00e4r att \u00f6rnparet i Bj\u00f6rkh\u00f6jden-Bj\u00f6rkvattnet s\u00e5ledes tappar majoriteten av jaktmarken och riskerar p\u00e5 s\u00e5 vis att helt f\u00f6rsvinna fr\u00e5n omr\u00e5det. Just detta par har inte heller n\u00e5got alternativ inom n\u00e4romr\u00e5det beroende p\u00e5 att det \u00e4r ett av skogsbruk mycket h\u00e5rt p\u00e5verkat omr\u00e5de d\u00e4r inga l\u00e4mpliga botr\u00e4d eller boplatser finns kvar. Kompensations\u00e5tg\u00e4rder i form av alternativa boomr\u00e5den f\u00f6r just detta par \u00e4r s\u00e5ledes sv\u00e5ra att tillskapa.<\/p>\n<p>Vi kan inte heller acceptera tankar som ibland framskymtar att man kanske f\u00e5r offra ett och annat par f\u00f6r att \u201dr\u00e4dda klimatet\u201d. Om alla exploat\u00f6rer argumenterar p\u00e5 detta s\u00e4tt riskerar vi en minskning av kungs\u00f6rnsstammen p\u00e5 populationsniv\u00e5 i Norrland. Med dylik argumentation riskeras dessutom mycket stora skador \u00e4ven i \u00f6vrigt p\u00e5 flora och fauna. V\u00e4ldigt m\u00e5nga h\u00f6gh\u00f6jdsomr\u00e5den \u00f6ver 300 m (d\u00e4r vi har kungs\u00f6rn) i v\u00e5ra l\u00e4n projekteras just nu f\u00f6r vindkraft. Bara i direkt angr\u00e4nsning till Bj\u00f6rkh\u00f6jdens och Bj\u00f6rkvattnets vindkraftsparker planeras nu tv\u00e5 parker av andra exploat\u00f6rer.<\/p>\n<p>Ingen myndighet har tyv\u00e4rr idag inte n\u00e5gon totalbild \u00f6ver hur vindkraftsetableringen kommer att sl\u00e5 p\u00e5 faunan ur landskapsniv\u00e5. Detta \u00e4r en mycket stor brist och borde inte vara n\u00e5got som enbart \u00e4r upp till de ideella krafterna att ta strid f\u00f6r.<\/p>\n<p>Statkraft och SCA Vind AB argumentation p\u00e5 ett skyddsavst\u00e5nd p\u00e5 bara 1 km till \u00f6rnbo baseras p\u00e5 den skrivelse som Sollefte\u00e5 kommun har gjort i sin vindbruksplan. Rekommendationen att l\u00e4gga ett skyddsavst\u00e5nd p\u00e5 minst 2 km fr\u00e5n \u00f6rnbo godtogs inte av kommunen utan man fattade ett politiskt beslut att det r\u00e4cker med 1 km. Det \u00e4r ett mycket olyckligt beslut som tyv\u00e4rr andra kommuner nu f\u00f6ljer efter. Beslutet \u00e4r inte grundat p\u00e5 sakkunskap utan p\u00e5 n\u00e5gon sorts \u201dj\u00e4mkningsprincip\u201d att vi g\u00e5r p\u00e5 halva avst\u00e5ndet. Allts\u00e5 1 km ligger mittemellan 0 och 2 km. Att argumentera p\u00e5 detta s\u00e4tt \u00e4r inte seri\u00f6st p\u00e5 n\u00e5got s\u00e4tt och vittnar om mycket bristf\u00e4llig respekt f\u00f6r befintlig kunskap och felaktig attityd och vilja. Som en f\u00f6ljd av Sollefte\u00e5s beslut har Ragunda kommun inte gjort n\u00e5gon egen sakkunnig bed\u00f6mning utan v\u00e4ljer samma linje. Kommuner och myndigheter b\u00f6r enligt v\u00e5r syn basera sina beslut p\u00e5 den b\u00e4sta kompetens som finns samt anv\u00e4nda sig av milj\u00f6balkens f\u00f6rsiktighetsprincip.<\/p>\n<p>V\u00e5ra f\u00f6reningar ifr\u00e5gas\u00e4tter ocks\u00e5 Statkrafts och SCA Vind ABs logik och slutsatser n\u00e4r man f\u00f6rst under punkt 4:10.1 s\u00e4ger att ett fast avst\u00e5nd mellan \u00f6rnbon och vindsnurror inte alltid \u00e4r det b\u00e4sta d\u00e5 m\u00e5nga olika faktorer spelar in. Bl.a. n\u00e4mns att man beh\u00f6ver studera hur f\u00e5glarna nyttjar ber\u00f6rt omr\u00e5de och anpassa l\u00e4mpligt skyddsavst\u00e5nd utifr\u00e5n de aktuella vindkraftverkens geografiska f\u00f6rh\u00e5llande till boet, reviromr\u00e5det, topografi och andra omst\u00e4ndigheter. Avst\u00e5ndet b\u00f6r i st\u00e4llet f\u00f6r ett fast avst\u00e5nd utformas mer flexibelt utifr\u00e5n dessa f\u00f6rh\u00e5llanden och anpassas fr\u00e5n fall till fall. \u00c4nd\u00e5 l\u00e5ser man under punkt 4.10.2 sig till en skyddszon p\u00e5 1 km.<\/p>\n<p>Vi menar att bolaget i denna del av ans\u00f6kan skall vara flexibel och s\u00e5ledes v\u00e4nta med att ange l\u00e4mpligt skyddsavst\u00e5nd till detta \u00f6rnrevirs centrum till dess man har fakta. Det inneb\u00e4r att man ej som i denna ins\u00e4nda ans\u00f6kan placerar ut vindkraftverk p\u00e5 kartan i denna del. Vi vill att bolaget skall g\u00f6ra precis som de s\u00e4ger i samr\u00e5dshandlingen d.v.s att \u201dman beh\u00f6ver studera hur f\u00e5glarna nyttjar ber\u00f6rt omr\u00e5de och anpassa l\u00e4mpligt skyddsavst\u00e5nd utifr\u00e5n de aktuella vindkraftverkens geografiska f\u00f6rh\u00e5llande till boet, reviromr\u00e5det, topografi och andra omst\u00e4ndigheter\u201d. Det \u00e4r en studie som tar minst ett \u00e5r.<\/p>\n<p>Vi kan ocks\u00e5 konstatera under redovisning i punkt 7.3 \u201dUtformningsprocessen\u201d att antalet vindkraftverk har ut\u00f6kats betydligt under det att arbetet framskridit. Antalet vindkraftverk verkar enbart ha baserats p\u00e5 hur bra det bl\u00e5ser och inte l\u00e4mnat n\u00e5gra m\u00f6jligheter att omforma det ursprungliga f\u00f6rslaget f\u00f6r att kunna hitta den b\u00e4sta placeringen utifr\u00e5n en total bed\u00f6mning. Det k\u00e4nns som att det har g\u00e4llt att f\u00e5 ut s\u00e5 m\u00e5nga vindkraftsverk som m\u00f6jligt i omr\u00e5det. Den f\u00f6rhoppning vi hade var att justeringen (ut\u00f6kningen) av omr\u00e5dets gr\u00e4nser i st\u00e4llet skulle ha inneburit en omplacering av vindkraftverk s\u00e5 att de plockats undan fr\u00e5n \u00f6rnrevirets centrum och placeras l\u00e4ngre bort.<\/p>\n<p>Bolaget s\u00e4ger ocks\u00e5 i sin samlade slutbed\u00f6mning under punkt 6 att den planerade vindkraftparken inte bed\u00f6ms orsaka n\u00e5gon n\u00e4mnv\u00e4rd negativ p\u00e5verkan p\u00e5 f\u00e5glar och andra djur i omr\u00e5det. Denna bed\u00f6mning vilar uppenbarligen inte p\u00e5 saklig grund. Argumentationen k\u00e4nns igen fr\u00e5n Statkrafts etablering av vindkraft p\u00e5 \u00f6n Sm\u00f6la utanf\u00f6r Trondheim, Norge d\u00e4r 68 verk sattes upp under perioden september 2001 till oktober 2005.  D\u00e4r har nu hittills 23 havs\u00f6rnar d\u00f6dats liksom en m\u00e4ngd andra f\u00e5glar. D\u00e4r \u00f6kar antalet d\u00f6da \u00f6rnar f\u00f6r varje \u00e5r!<\/p>\n<p>F\u00f6rutom kungs\u00f6rn s\u00e5 h\u00e4ckar svarthakedopping i V\u00e4ster-Stenbittj\u00e4rnen vid Kolsj\u00f6backarna med 2-3 par (5 ex s\u00e5gs d\u00e4r 26 maj 2008). Enligt den skotska studien fr\u00e5n RSBP (Bright J. A m fl.) s\u00e5 \u00e4r svarthakedopping en av 18 speciellt utvalda k\u00e4nsliga arter f\u00f6r vindkraft. RSBP f\u00f6respr\u00e5kar ett skyddsavst\u00e5nd p\u00e5 1 km i radie fr\u00e5n artens h\u00e4ckningslokaler.<\/p>\n<p>Sammanfattningsvis<br \/>\n\u00c5OF konstaterar att<br \/>\n&#8211;\tStatkraft och SCA Vind AB trots tidig kunskap om kungs\u00f6rnsf\u00f6rekomst i omr\u00e5det inte har redovisat n\u00e5gra alternativa lokaliseringar f\u00f6r vindkraftsetablering f\u00f6r att undvika konflikt med kungs\u00f6rn,<br \/>\n&#8211;\tatt Statkraft och SCA Vind AB i allm\u00e4nna ordalag uttrycker att vindkraftsetableringen inte bed\u00f6ms orsaka n\u00e5gon n\u00e4mnv\u00e4rd negativ p\u00e5verkan p\u00e5 f\u00e5glar och andra djur i omr\u00e5det. Det finns \u00f6verhuvudtaget inga underlag som styrker detta p\u00e5st\u00e5ende.<\/p>\n<p>\u00c5OF f\u00f6ruts\u00e4tter att l\u00e4nsstyrelsens samr\u00e5dsf\u00f6rfarande kr\u00e4ver att<br \/>\n&#8211;\texploat\u00f6ren unders\u00f6ker alternativa placeringar f\u00f6r att undvika vindkraftverk i kungs\u00f6rnsparets h\u00e4ckningsomr\u00e5de vilket inneb\u00e4r minst 2 kms radie fr\u00e5n revircentrum (lokaliseringsprincipen i milj\u00f6balken).<br \/>\n&#8211;\tatt V\u00e4ster-Stenbittj\u00e4rnen med h\u00e4ckande svarthakedopping ges ett skydd vilket enligt RSBPs rekommendationer inneb\u00e4r en skyddszon p\u00e5 1 kms radie.<br \/>\n&#8211;\tbolaget kompletterar med en mer l\u00e5ngsiktig studie av \u00f6rnparets nyttjande av n\u00e4romr\u00e5det inom 4 km fr\u00e5n boet. F\u00f6rst n\u00e4r denna studie och analys av resultaten \u00e4r utf\u00f6rd kan en kvalificerad bed\u00f6mning g\u00f6ras.  Studien b\u00f6r ge svar p\u00e5 om det finns delar inom 2 km fr\u00e5n \u00f6rnrevirets centrum som nyttjas i s\u00e5 liten utstr\u00e4ckning att kraftverk kan s\u00e4ttas h\u00e4r samt hur \u00f6rnarnas inflygningsv\u00e4gar mot boomr\u00e5det sker i intervallet inom 2 till 4 km fr\u00e5n revircentrum. Det senare f\u00f6r att f\u00e5 ett underlag f\u00f6r att bed\u00f6ma om vindkraftverk i denna del beh\u00f6ver omplaceras\/plockas bort f\u00f6r att de skall utg\u00f6ra s\u00e5 lite flyghinder som m\u00f6jligt f\u00f6r \u00f6rnparet.<br \/>\n&#8211;\tett l\u00e5ngsiktigt kontrollprogram \u00f6ver p\u00e5verkan p\u00e5 kungs\u00f6rnsbest\u00e5ndet \u00e5l\u00e4ggs bolaget f\u00f6r hela exploateringen inom J\u00e4mtlands- och V\u00e4sternorrlands l\u00e4n s\u00e5 att slutsatser kan dras \u00f6ver hur storskalig vindkraftsetablering p\u00e5verkar kungs\u00f6rnsparens h\u00e4ckningsframg\u00e5ng i omr\u00e5det.<\/p>\n<p>&#8211;\tatt kompensations\u00e5tg\u00e4rder f\u00f6r kungs\u00f6rn g\u00f6rs till de n\u00e4rmaste angr\u00e4nsande \u00f6rnreviren till Bj\u00f6rkh\u00f6jden-Bj\u00f6rkvattnet, \u00d6gonf\u00e4gnande, Bodh\u00f6garna och Stam\u00e5sen. D\u00e4r b\u00f6r befintliga och potentiella bolokaler med \u00e4ldre tallskog p\u00e5 SCA-mark l\u00e5ngsiktigt s\u00e4kerst\u00e4llas och alternativa stabila bon i grova tallar byggas. Allt detta f\u00f6r att f\u00f6rst\u00e4rka m\u00f6jligheterna till att kompensera f\u00f6r den \u00f6kade d\u00f6dligheten och den l\u00e4gre reproduktionsf\u00f6rm\u00e5gan som kan bli konsekvenserna av vindkraftsexploateringen i denna region.<\/p>\n<p>\u00c5ngermanlands Ornitologiska f\u00f6rening<\/p>\n<p>Thomas Birk\u00f6<br \/>\nOrdf\u00f6rande<\/p>\n<p>J\u00e4mtlands l\u00e4ns Ornitologiska f\u00f6rening<\/p>\n<p>XXXXX<br \/>\nOrdf\u00f6rande<\/p>\n<p>Referenser<\/p>\n<p><em>Bright, J. A., Langston, R. H. W., Bullman, R., Ewans, R.J., Gardner, S., Pearce-Higgins, J., Wilson, E. 2006. Bird Sensitivity Map to provide locational guidance for onshore windfarms in Scotland. RSPB Research report No 20.<\/em><\/p>\n<p><em> <\/em><\/p>\n<p><em>Walker, D., McGrady, M., McCluskie, M., Madders, M., McLeod, D. R. A   2005. Resident Golden Eagle ranging behavior before and after construction of a windfarm in Argyll. Scottish Birds 25: 24-40.<\/em><\/p>\n<p><a href=\"\/dokument\/Lansstyrelsen Bjorkhojden Bjorkvattnet JORF-AOF.pdf\"><em>Ladda ner dokumentet som pdf \u00bb<\/em><\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Synpunkter p\u00e5 Statkraft och SCA-Vinds samr\u00e5dshandling f\u00f6r vindkrafts-parkerna p\u00e5 Bj\u00f6rkh\u00f6jden och Bj\u00f6rkvattnet i Sollefte\u00e5 och Ragunda kommuner. \u00c5ngermanlands Ornitologiska f\u00f6rening (\u00c5OF) och J\u00e4mtlands l\u00e4ns Ornitologiska f\u00f6rening (JoRF) har l\u00e4st igenom samr\u00e5dshandlingen f\u00f6r de rubricerade vindkraftsparkerna och avger i detta l\u00e4ge f\u00f6ljande yttrande till Er. Kungs\u00f6rnsgrupperna i V\u00e4sternorrland och J\u00e4mtland har genom \u00c5OF varit med s\u00e5 [&hellip;]<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[21],"tags":[30,23,38],"_links":{"self":[{"href":"http:\/\/www.jorf.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/239"}],"collection":[{"href":"http:\/\/www.jorf.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"http:\/\/www.jorf.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/www.jorf.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/www.jorf.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=239"}],"version-history":[{"count":5,"href":"http:\/\/www.jorf.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/239\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":253,"href":"http:\/\/www.jorf.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/239\/revisions\/253"}],"wp:attachment":[{"href":"http:\/\/www.jorf.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=239"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"http:\/\/www.jorf.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=239"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"http:\/\/www.jorf.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=239"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}