{"id":1105,"date":"2012-01-04T13:24:44","date_gmt":"2012-01-04T12:24:44","guid":{"rendered":"http:\/\/www.jorf.se\/?p=1105"},"modified":"2012-01-04T15:42:48","modified_gmt":"2012-01-04T14:42:48","slug":"projekt-jaktfalk-2011","status":"publish","type":"post","link":"http:\/\/www.jorf.se\/?p=1105","title":{"rendered":"Projekt Jaktfalk 2011"},"content":{"rendered":"<h3><\/h3>\n<p>Jaktfalk\u00e5ret b\u00f6rjade med en stor konferens i Boise, USA\u00a0<em>\u00a0<\/em>i b\u00f6rjan av februari. Konferensen <em>Gyrfalcons and Ptarmigan in a changing world\u00a0<\/em>hade lockat \u00f6ver hundra deltagare fr\u00e5n olika l\u00e4nder och d\u00e4r deltog flertalet av v\u00e4rldens jaktfalkforskare och \u00e4ven en del ripforskare. Det h\u00f6lls m\u00e5nga intressanta f\u00f6redrag som publiceras i konferensens omfattande rapport som \u00e4r \u00e5tkomlig p\u00e5 Peregrine Funds hemsida. \u00a0<a href=\"http:\/\/www.peregrinefund.org\/subsites\/conference-gyr\/proceedings\/index.html\">http:\/\/www.peregrinefund.org\/subsites\/conference-gyr\/proceedings\/index.html<\/a>.<\/p>\n<p><a href=\"http:\/\/www.jorf.se\/wp-content\/uploads\/2012\/01\/group-photo-IMGP4065-4200x1.jpg\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" class=\"aligncenter size-full wp-image-1116\" title=\"Deltagare i konferensen Gyrfalcons and Ptarmigan in a changing world. Foto: Peregrine Fund\" src=\"http:\/\/www.jorf.se\/wp-content\/uploads\/2012\/01\/group-photo-IMGP4065-4200x1.jpg\" alt=\"\" width=\"1024\" height=\"423\" srcset=\"http:\/\/www.jorf.se\/wp-content\/uploads\/2012\/01\/group-photo-IMGP4065-4200x1.jpg 1024w, http:\/\/www.jorf.se\/wp-content\/uploads\/2012\/01\/group-photo-IMGP4065-4200x1-300x123.jpg 300w\" sizes=\"(max-width: 1024px) 100vw, 1024px\" \/><\/a><\/p>\n<p>Deltagare i konferensen\u00a0<em>Gyrfalcons and Ptarmigan in a changing world. <\/em>Foto: Peregrine Fund<\/p>\n<p>De nordiska l\u00e4nderna representerades av Olafur Nielsen, Island, Pertti Koskimies Finland, Kenneth Johansen, Arve Oestlyngen, Trond Johnsen och Torgeir Nyg\u00e5rd, Norge samt Tomas Bergstr\u00f6m och jag fr\u00e5n Sverige.\u00a0\u00a0Torgeir Nyg\u00e5rd presenterade resultaten fr\u00e5n v\u00e5r s\u00e4ndarstudie p\u00e5 unga jaktfalkar i J\u00e4mtland och jag h\u00f6ll ett f\u00f6redrag om Projekt Jaktfalk samt redovisade en analys som jag och Maria H\u00f6rnell Willebrand gjort av jaktfalkens h\u00e4ckningsresultat j\u00e4mf\u00f6rt med ripbest\u00e5nden i l\u00e4net, perioden 1996 \u2013 2010. \u00a0Vi kommer att f\u00f6lja upp analysen p\u00e5 jaktfalk och ripa med en mer utf\u00f6rlig artikel i en annan vetenskaplig tidskrift, f\u00f6rhoppningsvis under 2012.<\/p>\n<p>Resultaten fr\u00e5n jaktfalkprojektets \u00e5rliga inventeringar visade att jaktfalkarna i J\u00e4mtlands l\u00e4n f\u00f6ljde en tre\u00e5rig cykel under den aktuella perioden. Ett topp\u00e5r med m\u00e5nga jaktfalkungar f\u00f6ljdes av m\u00e5nga besatta jaktfalkrevir tre \u00e5r senare, n\u00e4r jaktfalkarna blivit k\u00f6nsmogna. Detta sammanhang var vi redan medvetna om. Det speciellt intressanta med analysen var att vi kunde visa att man kan f\u00f6rutsp\u00e5 jaktfalkens h\u00e4ckningsframg\u00e5ng genom att se p\u00e5 hur m\u00e5nga ripkycklingar som finns h\u00f6sten dessf\u00f6rinnan. Dalripan har l\u00e5g vinterd\u00f6dlighet, s\u00e5 m\u00e5nga unga ripor gynnar jaktfalkens kondition under vintern och d\u00e4rmed f\u00f6rm\u00e5ga att g\u00e5 till h\u00e4ckning.<\/p>\n<p>Projekt Jaktfalks inventerar jaktfalk b\u00e5de i J\u00e4mtlandsfj\u00e4llen och H\u00e4rjedalsfj\u00e4llen och dessutom i gr\u00e4nstrakterna mot angr\u00e4nsade l\u00e4n och Norge. Vi r\u00e4knar med att det i l\u00e4net finns mellan 31\u201355 jaktfalkrevir. Minimisiffran st\u00e5r f\u00f6r antalet besatta revir under ett och samma \u00e5r och maximumsiffran \u00e4r antalet revir som varit besatta \u00e5tminstone en g\u00e5ng under perioden 1996-2010. \u00a0Tack vare \u00e5ratal av inventeringsinsatser av projektets medarbetare har vi ocks\u00e5 kunnat visa att vissa jaktfalkrevir \u00e4r oerh\u00f6rt produktiva och viktiga f\u00f6r jaktfalkbest\u00e5ndet. 14% av jaktfalkreviren producerade hela 50 % av ungarna! S\u00e5dana revir \u00e4r extra viktiga att v\u00e4rna om.<\/p>\n<p>Under 2011 var 23 revir besatta och i 17 av dem blev det lyckade h\u00e4ckningar. Det var 54 ungar som kom p\u00e5 vingarna. Antalet ungar per besatt revir blev i \u00e5r 2,35 och per lyckad h\u00e4ckning 3,18.<\/p>\n<p>Under 2011 var vi hela 19 personer som inventerade jaktfalk p\u00e5 ideell basis i l\u00e4net. Vi har ocks\u00e5 f\u00e5tt rapporter fr\u00e5n l\u00e4nsstyrelsens naturbevakare som kontrollerat n\u00e5gra boplatser i samband med \u00f6vriga arbetsuppgifter och rovdjursinventeringar i fj\u00e4llen. Projekt Jaktfalk har \u00e4ven i \u00e5r bidragit med uppgifter och inventeringsinsatser i de omr\u00e5den som omfattas av Naturv\u00e5rdsverkets \u00c5tg\u00e4rdsprogram f\u00f6r jaktfalk.<\/p>\n<p>Fj\u00e4llomr\u00e5det \u00e4r stort och det \u00e4r oftast l\u00e5ngt mellan de olika jaktfalkreviren. Projektet \u00e4r beroende av m\u00e5nga \u00a0fj\u00e4llvana ornitologer som kan inventera p\u00e5 skidor i april och\/eller till fots i juni. Jag hoppas ocks\u00e5 f\u00e5 in rapporter om alla jaktfalkobservationer som g\u00f6rs i fj\u00e4llomr\u00e5det. Det \u00e4r \u00e4ven v\u00e4rdefullt om det kan dokumenteras f\u00e4rgringar. Under en period f\u00f6rsedde vi jaktfalkungar med f\u00e4rgringar som m\u00f6jligg\u00f6r identifiering av individer. Dessa ungar \u00e4r nu k\u00f6nsmogna och kan finnas bland de h\u00e4ckande paren. F\u00e4rgringarna kan ha olika f\u00e4rger, bl\u00e5, r\u00f6da, lila eller svarta har anv\u00e4nts i v\u00e5rt l\u00e4n. Varje ring har en kod best\u00e5ende av en bokstav och en siffra. Den som kan avl\u00e4sa koden p\u00e5 en jaktfalk med tubkikare eller fotografera ringen s\u00e5 den kan tydas i efterhand p\u00e5 datask\u00e4rmen, kan f\u00f6rv\u00e4nta sig en bel\u00f6ning som tack!<\/p>\n<p>Slutligen kan det n\u00e4mnas att Projekt Jaktfalk uppm\u00e4rksammades av Svenska Fj\u00e4llklubben som har en artikel om projektet i sin tidning Fj\u00e4llet nr 4-2011. Det \u00e4r bra att f\u00e5 chans att sprida information till folk som ofta vistas i fj\u00e4llen om hur k\u00e4nsliga jaktfalkarna \u00e4r under h\u00e4ckningstiden. Speciellt under ruvningstiden i april riskerar jaktfalken att skr\u00e4mmas fr\u00e5n \u00e4ggen av skid\u00e5kare eller skoter\u00e5kare som ofta omedvetet vistas alltf\u00f6r n\u00e4ra boplatserna. Det h\u00e4nder tyv\u00e4rr d\u00e5 och d\u00e5 att folk v\u00e4ljer att sitta och sola sig och fika i timtal under samma bergsbrant som jaktfalken h\u00e4ckar i, och det \u00e4r inte alla som noterar att de faktiskt skr\u00e4mmer en rovf\u00e5gel d\u00e4rifr\u00e5n, speciellt som vissa jaktfalkindivider kan l\u00e4mna boet och flyga d\u00e4rifr\u00e5n ganska obem\u00e4rkta. N\u00e4r folket har l\u00e4mnat platsen och jaktfalken \u00e5terkommer kan \u00e4ggen ha kallnat och h\u00e4ckningen spolierats. \u00a0Hoppas fler t\u00e4nker p\u00e5 den risken under \u00e5rets fj\u00e4llturer och l\u00e5ter bli att vistas n\u00e4ra klippbranter som \u00e5tminstone delvis \u00e4r sn\u00f6fria och ser ut att passa f\u00f6r rovf\u00e5glar att h\u00e4cka i.<\/p>\n<p style=\"text-align: center;\"><a href=\"http:\/\/www.jorf.se\/wp-content\/uploads\/2012\/01\/vinterbild1.jpg\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" class=\"alignleft size-large wp-image-1121\" title=\"Vinterbild av milj\u00f6 som kan vara st\u00f6rningsk\u00e4nslig under v\u00e5rvintern. Foto: U. Falkdalen\" src=\"http:\/\/www.jorf.se\/wp-content\/uploads\/2012\/01\/vinterbild1-1024x679.jpg\" alt=\"\" width=\"1024\" height=\"679\" srcset=\"http:\/\/www.jorf.se\/wp-content\/uploads\/2012\/01\/vinterbild1-1024x679.jpg 1024w, http:\/\/www.jorf.se\/wp-content\/uploads\/2012\/01\/vinterbild1-300x199.jpg 300w, http:\/\/www.jorf.se\/wp-content\/uploads\/2012\/01\/vinterbild1.jpg 1494w\" sizes=\"(max-width: 1024px) 100vw, 1024px\" \/><\/a><\/p>\n<p><em>M\u00e5nga varma tack till alla som medverkat i f\u00e4ltarbetet eller rapporterat enstaka observationer: Bengt Warensj\u00f6, Janne Eriksson, Alf Nordin, Lars Falkdalen Lindahl, Monica H\u00f6jerslev, Torgeir Nyg\u00e5rd, Tomas Bergstr\u00f6m, Benckt Aspman, Katie Andrle, Meera Lee Sethi, Mia Wallin, Dan Fritzon, Dag Lindmark, Joachim Bj\u00f6rkman, Pontus Wennesj\u00f6, Benny Paulsson, Niklas Holmedahl, Johan R\u00e5ghall, Jennie Wadman, Fredrik Adolfsson, Mikael Karlsson samt L\u00e4nsstyrelsens naturbevakare Alf Kjellstr\u00f6m, Christer Edsholm, Lars Liljemark och Bert-Ivan Mattsson.<\/em><\/p>\n<p><em>Stor tack ocks\u00e5 till finansi\u00e4rerna! Projektet har i \u00e5r erh\u00e5llit ekonomiska medel fr\u00e5n Alvins fond och Sveriges Ornitologiska F\u00f6rening. Den genomg\u00e5ng och analys av ripdata och jaktfalkresultat som genomf\u00f6rdes av Maria H\u00f6rnell Willebrand och undertecknad finansierades med medel ur Viltv\u00e5rdsfonden, Naturv\u00e5rdsverket.<\/em><\/p>\n<p><em>\u00a0<\/em>Ulla Falkdalen\/Projektledare<\/p>\n<p>&nbsp;<\/p>\n<p>&nbsp;<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Jaktfalk\u00e5ret b\u00f6rjade med en stor konferens i Boise, USA\u00a0\u00a0i b\u00f6rjan av februari. Konferensen Gyrfalcons and Ptarmigan in a changing world\u00a0hade lockat \u00f6ver hundra deltagare fr\u00e5n olika l\u00e4nder och d\u00e4r deltog flertalet av v\u00e4rldens jaktfalkforskare och \u00e4ven en del ripforskare. Det h\u00f6lls m\u00e5nga intressanta f\u00f6redrag som publiceras i konferensens omfattande rapport som \u00e4r \u00e5tkomlig p\u00e5 Peregrine [&hellip;]<\/p>\n","protected":false},"author":3,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[17],"tags":[31],"_links":{"self":[{"href":"http:\/\/www.jorf.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/1105"}],"collection":[{"href":"http:\/\/www.jorf.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"http:\/\/www.jorf.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/www.jorf.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/3"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/www.jorf.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=1105"}],"version-history":[{"count":12,"href":"http:\/\/www.jorf.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/1105\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":1115,"href":"http:\/\/www.jorf.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/1105\/revisions\/1115"}],"wp:attachment":[{"href":"http:\/\/www.jorf.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=1105"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"http:\/\/www.jorf.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=1105"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"http:\/\/www.jorf.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=1105"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}