Yttrande angående vindkraftsanläggningarna på Stamåsen, Ögonfägnaden och Bodhögarna
5 april 2009Lars Falkdalen Lindahl Inga kommentarer »Synpunkter på Statkraft SCA Vinds samrådshandling för vindkraftsanläggningarna på Stamåsen, Ögonfägnaden och Bodhögarna.
Jämtlands läns ornitologiska förening (JORF) yttrade sig tidigare till Sweco i samrådet enligt 6 kap 4 § Miljöbalken angående de olika vindkraftsanläggningar som planeras i Jämtlands län.
När det gäller fågelarter som är förtecknade i bilaga I till EUs fågeldirektiv och/eller arter som är nationellt rödlistade, krävs särskild hänsyn. JORF anser att det inför all planerad utbyggnad krävs omfattande fågelinventeringar gjorda av erfarna ornitologer. Särskild uppmärksamhet bör ägnas arter som är utsatta för kollisionsrisker såsom örnar, falkar, vråkar, ugglor, lommar, tranor, svanar, gäss och hönsfåglar samt en del vadarfåglar, sånglärkor och svalor som ofta befinner sig i riskzonen för kollision med vindkraftverk. Vi önskar ta del av de fågelundersökningar som genomförts för att kunna bedöma om nödvändiga inventeringar är gjorda.
När det gäller kungsörn så är den en sällsynt och missgynnad art som är förtecknad i EUs fågeldirektiv (rådets direktiv 79/ 409/EEG) och ska ges erforderligt skydd. JORF noterade i vårt svar enligt samrådet till Miljöbalken att exploatörerna har genomfört kungörnsinventeringar och att detta, enligt uppgift, har påverkat placeringen av vindkraftverken. För kungsörn rekommenderas buffertzoner på 2,5 – 6 km enligt RSPB (Royal Society for Protection of Birds). http://www.rspb.org.uk/Images/sensitivitymapreport_tcm9-157990.pdf
JORF har i vårt tidigare yttrande till SWECO påpekat att det bör vara minst 2,5 km mellan kungsörnsrevir och närmaste vindkraftverk. I företagets inlämnade tillståndsansökningar framgår att man inte har tagit hänsyn till detta krav. I etableringsförslagen för vindkraftsanläggningarna vid Stamåsen, Bodhögarna och Ögonfägnaden finns kungsörnsbon som ligger inom 2,5 km avstånd från planerade vindkraftsanläggningar. För Stamåsen finns ett bo 1,5 km från anläggningens avgränsning. För Bodhögarna finns ett bo inom 1,1 km från den planerade anläggningen och ett annat bo finns 2,2 km från anläggningen. Dessutom finns ett tredje bo 3 km från den avgränsning som gjorts. Vad gäller Ögonfägnaden ligger ett bo inom 1,9 km från vindkraftsanläggningen. För två av dessa områden, Stamåsen och Bodhögarna, rör sig dessutom kungsörnarna tvärs över de planerade vindkraftsanläggningarna.
Statkraft SCA Vind AB skriver i sin ansökan vad gäller Stamåsen och Bodhögarna att uppskattat revirområde för kungsörnar berörs i stor utsträckning och att örnarnas jakt över vindkraftsparkerna kan komma att utebli. Samtidigt bedöms påverkan på kungsörnarna inte ske i någon nämnvärd omfattning. Motiveringen är bl.a. att kungsörnsbeståndet i området är glest och att det finns möjlighet att breda ut sig i andra områden. Bolaget säger också att örnarna i området kommer att följas upp i ett kontrollprogram för att bl.a. få svar på hur vindkraftsanläggningarna påverkar örnarnas nyttjande av området.
Bl.a. hänvisas till en undersökning som görs av kungsörnarnas rörelsemönster som görs vid Storrun i Jämtland via Vindval och som finansieras av Energimyndigheten.
JORF är oroad av de korta skyddsavstånden till dessa bolokaler som vi anser vara otillräckliga. Inom 2,5 km från kungsörnarnas revircentrum rör de sig under 50 % av tiden under ett år. Risken för kollisioner med vindkraftverken är här således väldigt stor. Den största bristen är att det före etableringen saknas underlag på var de gamla örnarna i paren jagar, t.ex. om det är över bergsbranterna eller om det är i lägre liggande terräng. Det saknas även kunskap om vilka inflygningskorridorer som finns till revircentrum. Den habitatsförlust som blir riskerar att minska häckningsframgången för örnarna och kanske leda till att reproduktion ej kan ske i området. Det finns inte heller något som säger att örnarna kan nyttja lägre liggande områden i närområdet och reproducera sig där.
Det är väl bra att bolaget i ansökan anger att de har en ambition att lära sig mer om örnarnas nyttjande av området, häckningsframgång etc. men det skrivs inget om vad som ska ske om det visar sig att örnarna överger området. Bolaget bör även ange om habitatsförlusten kommer att ersättas genom åtgärder i andra områden utanför vindkraftområdet, om boträd kommer att skyddas/tillskapas och om bobranter med äldre skog långsiktigt kommer att avsättas för att ge alternativ till den naturmiljö som försvinner p.g.a. exploateringen.
Förutom risken som en vindkraftsetablering innebär för de gamla etablerade kungsörnarna i reviret så finns det problem även för andra örnindivider. Den forskning med satellitförsedda kungsörnar som bolaget refererar till vid Storruns vindpark i Jämtland visar hittills att unga kungsörnar förflyttar sig över stora avstånd hela året. Positionerna som erhållits från satellitsändarna har visat att de unga kungsörnarna ofta besöker andra kungsörnsrevir, bl.a. i andra områden med planerad vindkraftetablering. Vindkraftanläggningar i befintliga kungsörnsrevir innebär alltså en ökad kollisionsrisk också för unga kungsörnar som kommer på besök från andra delar av landet. Detta är något myndigheterna bör ha kunskap om när det planeras nybyggnation av vindkraft i Sverige. Dessutom betyder fler vindkraftanläggningar i Sverige även en ökad kollisionsrisk för norska och finska kungsörnar som i betydande antal övervintrar i Sverige. NINA (Norsk institutt for naturforskning) bedriver sedan några år satellitsändarstudier på kungsörnar i Finnmark. Resultaten visar att unga örnar från Finnmark uppehåller sig i Sverige, bl.a. i Jämtland, vintertid. Dessa övervintringsrörelser söderut upprepas under flera år tills örnarna har etablerat egna häckningsrevir. En av kungsörnarna som märktes 2005 i Finnmark, befann sig senast vintern 2008-2009 i Östjämtland.
JORFs slutsatser utifrån den insända ansökan för dessa vindkraftsanläggningar är att bolagets allmänna bedömning att de planerade vindkraftanläggningarna inte orsakar någon nämnvärd negativ påverkan på fåglar och andra djur i området inte baseras utifrån några sakskäl. Den inventering och det underlag som finns är för knapphändig för att kunna ge svar kring detta. JORF menar att de planerade anläggningarna på Stamåsen, Bodhögarna och Ögonfägnaden måste undersökas mer noggrant innan slutgiltig avgränsning och placering av vindkraftverk kan göras. Speciellt viktigt att undersöka är områden där vindturbiner planeras inom 2,5 km från kungsörnarnas boområden.
JORF förutsätter att Länsstyrelsen ålägger exploatören ett kontrollprogram där kungsörnens
nyttjande före, under och efter etableringen studeras liksom deras häckningsframgång. I kontrollprogrammet bör även kontroll av kollisionsdödade fåglar (och fladdermöss) ingå. Sådana kontroller bör ske minst en gång i veckan, helst med hund, något som ökar sökeffektiviteten betydligt.
JORF förutsätter också att exploatören redovisar vilka kompensationsåtgärder man ämnar göra för att ersätta förlusten av viktiga boområdes- och födosökshabitat.
För Jämtlands läns ornitologiska förening
Jonas Westling
sekreterare